Nyheter

I en ny rapport från Mälardalens högskola presenteras erfarenheterna hos individer som behövde arbeta hemifrån till följd av covid-19 under våren 2021. Rapporten är en del av ett större forskningsprojekt som finansieras av AFA försäkring och pågår till och med juni 2023. Författare till rapporten är Rachael Berglund, Adesuwa Omorede & Tomas Backström.

Studien är genomförd som en enkätundersökning, och i denna har man använt sig av bl.a. COPSOQ i hög grad – vilket självfallet är väldigt glädjande för oss. Resultatet visar att respondenterna på flera olika skalor upplevde en förbättring, exempelvis gällande arbetstempo och inflytande, samt tillfredsställelse med arbetet.

Rapporten är högaktuell, eftersom det i de nya rekommendationerna ingår att arbeta hemifrån i större grad.

Den första valideringsstudien av COPSOQ i Tyskland, publicerades 2005. Nu har en ny valideringsstudie publicerats, för den nya versionen: COPSOQ III.

Studien baserar sig på svar från 250 000 deltagare och visar att instrumentet har stor tillförlitlighet.

Det råder brist på barnmorskor i 19 av 21 av Sveriges regioner, och barnmorskors arbetssituation och läget i förlossningsvården har debatterats fler gånger de senaste åren och även under hösten, bl.a. har Vårdförbundet lyft frågan i nationell media. Problemen inom förlossningsvården gör sig även gällande i andra länder, och även i Danmark har frågan varit debatterad under 2021.

I en ny avhandling från Sahlgrenska, Göteborgs universitet har Malin Hansson undersökt barnmorskors arbetssituation och professionella roll i Sverige. Avhandlingen har ett utforskande perspektiv gällande barnmorskors arbetssituation och professionella roll med ett specifikt fokus på vårdmodeller, salutogena faktorer, arbetstillfredsställelse och arbetskrav. Avhandlingen består av fyra delstudier, varav COPSOQ användes i den fjärde.

I avhandlingen framgår det att: "... det framkom att barnmorskor rapporterar stor meningsfullhet i sitt arbete relaterat till att ha en möjlighet att arbeta utifrån barnmorskeprofessionen, med en tydlig professionell roll och ett professionellt mod att främja en högkvalitativ, evidensbaserad och kvinnocentrerad vård. Dessa resurser krävde dock organisatoriska förutsättningar för att främjade motivationsprocesserna och arbetstillfredsställelsen. Det framkom dessutom att barnmorskor arbetade i ett mycket ansträngt, fabriksliknande, övermedikaliserat kontext med höga krav och brist på organisatoriska resurser och stödsystem. Den beskrivna arbetssituationen strömlinjeformade barnmorskearbetet och framkallade försämringsprocesser som påverkade arbetstillfredsställelsen och den arbetsrelaterade hälsan negativt."

I ett nytt forskningsprojekt finansierat av AFA försäkring, ska forskare vid Malmö universitet utveckla och utvärdera en insatsmetod och ett metodstöd för socialt arbetsmiljöarbete.

Ur AFA Försäkrings pressmedelande: "Organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem som kränkningar, utfrysning och trakasserier orsakar allt fler sjukskrivningar. Ohövlighet är en form av kränkande särbehandling som kan orsaka stressrelaterad ohälsa. Idag saknas vetenskapligt framtagna metoder för systematiskt arbete med det sociala klimatet på arbetsplatser i Sverige. Utveckling av en insatsmetod baserad på en amerikansk modell för respektfullt beteende kan ge ett verktyg för socialt arbetsmiljöarbete och förebygga ohälsa i arbetslivet.

Kristoffer Holm, vid Malmö universitet, tilldelas 3 458 000 kronor för att utveckla och utvärdera en insatsmetod och ett metodstöd för socialt arbetsmiljöarbete baserat på modellen Civility, Respect and Engagement in the Workplace, CREW. Själva insatsen kommer att genomföras i form av workshoppar med deltagare från förskolor, en teaterorganisation och ett privat teknikkonsultföretag."

Kristoffer Holms avhandling som vi skrev om i början på året fokuserade på konsekvenser av att bevittna ohövliga beteenden i arbetslivet.

Andelen äldre personer ökar i världen, och då även andelen äldre på arbetsmarknaden. I många länder har därför pensionsåldern höjts för att möta den demografiska utvecklingen.

I en ny studie från Tyskland har forskare följt personer under 7 års tid för att undersöka kvalitet i arbetet och motivation till att arbeta – och hur utvecklingen ser ut hos äldre medarbetare. De fann bl.a. att äldre personer på arbetsmarknaden tenderade att byta till mindre fysiskt ansträngande jobb. Studien understryker även vikten att ta hänsyn till kvalitet i arbetet i skapandet och implementeringen av strategier för att förlänga arbetslivet.

I en ny longitudinell studie från Danmark undersöktes känslomässiga krav och långtidssjukskrivning. Studien omfattar över 1,5 miljoner danskar i yrkesverksam ålder som har följts i i 10 år, från 2001 till 2010.

Resultatet visar att höga känslomässiga krav var förknippat med en ökad risk för långtidssjukskrivning, samt att sambandet var ännu starkare om medarbetaren även upplevde låga utvecklingsmöjligheter och en hög grad av rollkonflikter.

Inom många yrken med höga känslomässiga krav, är det en del av yrket i sig, exempelvis inom skola, vård och omsorg. För att undvika långtidssjukskrivningar kan det utifrån denna studie vara en god idé att se över just utvecklingsmöjligheter och rollkonflikter på arbetsplatsen – dock bör känslomässiga krav även hanteras för sig med adekvat möjlighet till reflektion och återhämtning.