Nyheter

I en ny valideringsstudie från forskargruppen i Adelaide, Australien fastställs risknivåer för PSC-4. Syftet med studien var att ta fram risknivåer i relation till arbetsbelastning och psykisk ohälsa. PSC-4 består av fyra frågor, och är därför ett verktyg som lätt kan användas för att ge en lägesbild på arbetsplatsens psykosociala säkerhetsklimat.

Psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) är ett validerat verktyg för mätning på arbetsplatser. Här på hemsidan har vi flera temasidor om PSC, hur det kan användas på svenska arbetsplatser samt hur verktyget kan användas tillsammans med COPSOQ i det strategiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser. På tillhörande sidor finns även lästips och litteratur för de som önskar fördjupning.

Under 2021 fick vi möjlighet genom Malmö universitet att göra ett s.k. Impact Case relaterat till vårt forskningsprojekt om COPSOQ. Det betyder att vi fick möjlighet att undersöka det genomslag som vår forskning inom projektet har haft i samhället, stort som smått.

Forskningsprojektet har till stor del fokuserat på att sprida kunskap om COPSOQ som verktyg för arbetsplatsundersökningar om arbetsmiljön. Detta gör vi genom denna hemsida, men även andra aktiviteter så som kontakter och samverkan med nyckelaktörer inom fältet och deltagande i konferenser och seminarium.

Bland annat kan vi idag se att COPSOQ omnämns i tre rapporter från Myndigheten för arbetsmiljökunskap och i en rapport från Institutet för stressmedicin som ett relevant verktyg för utvärdering av sociala risker och hälsofrämjande faktorer. Idag lärs också forskningen kring COPSOQ ut på svenska universitetsutbildningar, bland annat på psykologprogrammet vid Stockholms universitet.

Utformningen av kontor har sett olika ut i olika tider, inom olika branscher och sektorer. Det finns många olika typer, och på senare år har vi sett en utveckling som i högre grad styr mot aktivitetsbaserade kontor.

Hur kontorsmiljöer utformas har stor betydelse för arbetsmiljön – även den organisatoriska och sociala. Den fysiska utformningen påverkar hur vi arbetar, hur vi möts och interagerar.

I en studie (delvis COPSOQ) genomförd före och efter ett universitets flytt till aktivitetsbaserade lokaler, visade resultatet på minskad produktivitet och tillfredsställelse med arbetet.

Under pandemin har en stor andel arbetat hemifrån – och som vi kunde berätta i ett par nyheter runt det senaste årsskiftet, har många upplevt det som positivt på flera sätt. Samtidigt kan distansarbete skapa utmaningar i relation till gemenskap och aspekter gällande arbetsklimat. Det är viktigt att komma ihåg, att även arbetsklimatet ska vara hållbart – och att tomma eller krympande kontor kan få konsekvenser för gemenskapen på arbetsplatser.

Läs mer om Förändringar väntar kontoret – i Publikt, som ges ut av Fackförbundet ST.

I en ny studie från Danmark har en grupp forskare tittat närmare mikro-träning på jobbet. Fokus för studien var att se vilken potential mikro-träning kan ha relaterat till långtidssjukfrånvaro på populationsnivå.

Undersökningen baserar sig på registerdata från över 70 000 personer som arbetar i Danmark. I studien har de också kontrollerat för andra faktorer, exempelvis faktorer rörande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – och i denna del har de använt sig av COPSOQ.

Resultatet visade på en reducerad risk för långtidssjukfrånvaro om mikro-träning genomfördes på arbetstid. Studien visade också att om mikro-träningen genomfördes av alla medarbetare, kunde risken för långtidssjukfrånvaro minskas med upp emot 12,8%. Sammanfattningsvis visar resultaten på att mikro-träning under arbetstid har en potential att förebygga långtidssjukskrivningar.

Vi har under hösten 2021 fått uppdraget av Malmö universitet att ta fram ett impact case om våra COPSOQ-projekt, där vi beskriver vår forskning och dess positiva påverkan på samhället. 

Rådet för samverkan vid Malmö universitet bjuder därför in till digitalt seminarium där vi tillsammans med kollegor som fått samma uppdrag presenterar våra erfarenheter och reflektioner kring arbetet och dess resultat.

Läs mer och anmäl dig till seminariet här!

Göteborgs universitet bjuder in till öppet digitalt seminarium om nätmobbning och digitala kränkningar med dr. Rebecka Cowen Forssell den 8 februari.

Beskrivning av seminariets innehåll: Nätmobbning och digitala kränkningar är exempel på digitaliseringens negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa. Hur kan vi förstå och förklara framväxten av nätmobbning? Vilka individuella, sociala och organisatoriska implikationer för nätmobbning med sig? Och på vilket sätt bidrar det digitala rummet till interaktionen och konsekvenserna av kränkningarna?

dr. Rebecka Cowen Forssell tilldelades Årets HR-forskningspris 2020 för sin avhandling "Cyberbullying transformation of working life and its boundaries".