Nyheter

Nu lanserar vi COPSOQ III i Sverige! Lanseringen sker i samband med publiceringen av en ny vetenskaplig artikel som presenterar den valideringsprocess som genomförts, tillsammans med tillhörande nya svenska referensvärden. Underlaget för valideringen samt de nya referensvärdena består av två delar; dels en befolkningsstudie genomförd under hösten 2018 tillsammans med SCB, dels data som samlats in i samarbete med externa samverkanspartners på svenska arbetsplatser.

COPSOQ III är en uppdatering som speglar utvecklingen på arbetsmarknaden. Den nya versionen täcker in fler områden än den tidigare, exempelvis kvalitet i arbetet samt oro för arbetslöshet och förändrade arbetsförhållanden, och samtidigt har totalt antal frågor reducerats. Flera ändringar är gjorda och därför har vi skapat en PDF som ger en överblick över dessa, samt en översikt över enkätens olika områden, skalor och frågor. På sidan Nerladdningsbart material, har vi samlat allt nerladdningsbart material för både COPSOQ II och COPSOQ III. Under de kommande månaderna kommer mer material att publiceras, däribland instruktioner för hur man som organisation kan göra en övergång till den nya versionen och samtidigt skapa jämförelser med resultat insamlade med COPSOQ II. OBS! Var uppmärksam på att de nya referensvärdena för COPSOQ III inte per automatik kan användas för COPSOQ II-undersökningar.

Alla diagram under Interaktiva diagram är uppdaterade i enlighet med COPSOQ III och med ny data – utforska gärna både de jämförande diagrammen och våra profildiagram. Diagram som baserar sig på COPSOQ II finns tillgängliga i en övergångsperiod i förlängning av sidan Tidigare version. De första temasidorna har också publicerats, om ämnet Kränkande beteende. Temasidorna kommer successivt att byggas ut med mer information samt med nya teman.

Håll utkik på hemsidan under den närmaste tiden för flera nya uppdateringar! Har du frågor om COPSOQ III, skicka ett mail till info@copsoq.se.

Sedan en tid är det många som arbetar hemifrån och på distans. I en tidigare nyhet nämnde vi att detta kan ha ganska stora konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det handlar dels om utmaningar kopplade till samarbete och den sociala gemenskapen på arbetsplatsen när vi inte längre ses i vardagen, dels handlar det om utmaningar ur ett ledarskapsperspektiv.

Att känna sig delaktig i en gemenskap på arbetsplatsen och få uppskattning och erkännande från kollegor och den närmsta chefen är viktiga aspekter som kan bli svåra att tillgodose. När vi arbetar på distans kommunicerar vi också i större utsträckning via olika digitala medier. Det kan vara digitala möten, men även kommunikation via olika sociala medier. Här är det viktigt att komma ihåg att interaktioner utanför arbetsplatsen också ingår i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Yttrandefriheten är långtgående, och att uttala sig i olika frågor samt ge saklig kritik är såklart tillåtet. Dock är det viktigt att vara uppmärksam på om det övergår i olika typer av kränkningar så som svartmålning, påhopp eller särbehandling. Att tala illa om en kollega eller chef på sociala medier kan likställas med att tala illa om personen i fråga i det gemensamma fikarummet på arbetsplatsen – och har alltså konsekvenser för arbetsplatsen. Samtidigt har arbetsgivaren också alltid ett utredningsansvar, även om kränkningarna har skett på sociala medier och/eller utanför arbetstid.

Det kan därför vara en bra idé att arbetsplatser tar upp frågan om hur kollegor bemöter varandra på sociala medier och i andra digitala möten. Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att begränsa medarbetarnas yttrandefrihet eller möjlighet att använda sociala medier, utan att diskutera och ta fram strategier för hur man förebygger kränkningar och konflikter i olika digitala situationer.

En ny doktorsavhandling av Monica Kaltenbrunner vid högskolan i Gävle har publicerats. Avhandlingen syftade till att undersöka mognaden av Lean inom primärvården och möjliga samband med olika parametrar för välbefinnande och kvalitet. På länken kan avhandlingen laddas ner som PDF.

Sedan 2011 har Lean i varierande utsträckning implementerats inom den svenska sjukvården. Avhandlingen refererar till en debattartikel från 2011, som beskriver att upp emot 90% av de svenska sjukhusen då hade börjat implementera metoden. Lean är precis som sjukvården, i hög grad beroende av involverad och engagerad personal vilket är en av utgångspunkterna för avhandlingen. Den valda metoden var enkätundersökningar, däribland med COPSOQ, intervjuer och observationer.

Resultatet visade att det finns en stor variation i mognaden av Lean inom primärvården. Samtidigt visade undersökningarna på ett positivt samband mellan mognaden av Lean, utvalda parametrar för välbefinnande och kvalitet; samt ett negativt samband mellan mognaden av Lean och utmattning, och inga samband i relation till muskuloskeletala besvär. Sådana besvär var dock vanligt förekommande.

I dessa Corona-tider förändras arbetsmiljön för många människor, inte minst för de som arbetar inom vård och omsorg, och som gör ett fantastiskt arbete för att säkerställa behandling och vård till de behövande.

Många andra av oss blir ombedda att arbeta hemifrån för att undvika smittspridning, men vad innebär det egentligen sett ur ett arbetsmiljöperspektiv? Ganska mycket, skulle vi våga säga, inte minst vad gäller de sociala relationerna på arbetsplatsen och den fysiska arbetsmiljön.

I Sverige har vi en utbredd fika- och möteskultur och de naturliga mötesplatserna för att umgås med våra kollegor försvinner helt enkelt när vi sitter hemma istället för på kontoret. Det betyder at vi mer aktivt behöver tänka på alternativa sätt för att bl.a. styrka gemenskapen samt få och ge socialt stöd i arbetet. Mycket av sådan arbetskultur "hänger i väggarna" – nu behöver vi tänka på hur vi istället kan arrangera digitala fikaraster den närmsta tiden, komma ihåg att ringa och maila kollegor för att bolla idéer, ställa frågor osv. Arbetsplatsen är en viktig hållpunkt i många människors vardag. Nu gäller det att gemensamt hjälpas åt så ingen kommer sitta ensam hemma, genom att bygga vidare på det sociala kapitalet om än på ett annat sätt.

Det vilar ett tydligt ansvar för arbetsmiljön på arbetsgivaren, detta gäller även i denna situation. Det blir viktigt att tänka på hur man som arbetsplats kan ta på sig det ansvaret. Det är inte en enkel uppgift att med kort framförhållning introducera distansledning och annat, så även medarbetarna behöver ta ett eget ansvar att få denna nya situationen att fungera.

På vår egen arbetsplats, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö universitet, ska vi prova på ett digitalt lunchmöte idag, och nu närmar det sig check-in dags!

Josefin Björk och Hanne Berthelsen

Hot och våld gentemot vårdpersonal inom hälso- och sjukvården är ett känt arbetsmiljöproblem både nationellt och internationellt. Det finns dessutom ett mörkertal gällande antalet incidenter eftersom vårdpersonal tenderar att inte anmäla hotfulla och våldsamma händelser som inte resulterat i allvarliga fysiska skador. För att kunna utarbeta stöd till vårdpersonal och för att kunna upprätthålla en god vård i samband med hotfulla och våldsamma situationer behövs förståelse för hur situationerna upplevs av såväl vårdpersonal, arbetsgivare som medpatienter.

Ett nytt forskningsprojekt vid Malmö universitet syftar till att undersöka förekomst och upplevelser av hot och våld orsakat av patienter eller anhöriga på kirurgiska vårdavdelningar. Tidigare forskning avseende förekomst och upplevelser av hot och våld inom hälso- och sjukvård har ofta fokuserat på erfarenheter hos vårdpersonal inom akutsjukvård och psykiatrisk vård. Forskning inom området i somatisk sjukhusvård är dock begränsad.

Forskningsprojektet har även uppmärksammats i media, och finansieras av AFA Försäkring.

Det nya forskningsprojektet heter "Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan" och leds av Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet. Projektet syftar till att 1) genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever skapa en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning, 2) Baserat på resultatet utveckla generellt gångbara metoder för att motverka och skapa beredskap mot digitala kränkningar och nätmobbning i skolor. I projektet medverkar också Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Malmö universitet.

Projektet har fått uppmärksamhet bl.a. i dessa medier: Aftonbladet, AFA Forskning, Suntarbetsliv, Malmö universitets nyheter. Det har även uppmärksammats på Lärarnas Riksförbunds Facebooksida.

Digitala kränkningar och nätmobbning är exempel på digitaliseringens negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa. I en nationell COPSOQ-undersökning som genomfördes 2018 tillsammans med SCB, uppgav 2,7% av arbetstagarna i ålder 25-65 år, att de utsatts för digitala kränkningar i relation till sitt arbete.

Under våren kommer vi lägga upp mer material kring kränkningar i arbetslivet här på hemsidan. Vid intresse om att läsa mer om digitala kränkningar i arbetslivet, rekommenderar vi även Rebecka Cowen Forssels avhandling från förra året.