Nyheter

I en vetenskaplig artikel från förre hösten presenteras en studie från Danmark där forskarna har följt över 69 000 individer. Studiens fokus var att undersöka betydelsen av kombinerade organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer i relation till potentiell långtidssjukskrivning.

Resultatet visade att dåliga resultat inom flera kombinationer av olika organisatoriska och sociala arbetsmiljöområden var relaterat till en högre risk för långtidssjukskrivning. Dåliga resultat inom alla områden var relaterat till högst risk. Resultatet visade dessutom att dåliga resultat inom en eller två områden inte ökade risken för långtidssjukskrivning om det fanns bra resultat inom andra områden.

Sammanfattningsvis bekräftar resultatet av studien den helhetssyn av risk- och friskfaktorer som vi även förespråkar inom COPSOQ.

Det är önskvärt att fler stannar längre på arbetsmarknaden och därför behöver man en inkluderande och utvecklande arbetsmiljö utan åldersdiskrimination.

I en ny artikel presenteras resultatet av en validering av Age-Inclusive Work Environment Instrument (AIWEI) – ett instrument som täcker över frågor gällande diskriminering, inkludering och utvecklingsmöjligheter i relation till ålder på arbetsplatser.  Instrumentet bygger främst på COPSOQ frågor. Studien är genomförd i ett samarbete mellan forskare vid CTA, Malmö universitet, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och University of Adelaide, Australien.

Resultatet visade på god validitet för instrumentet. Samtidigt ger instrumentet möjlighet att fånga ålders-inkluderande miljöer för både yngre och äldre medarbetare. I studien fann man även att ålders-inkluderande arbetsmiljö både existerar som ett fenomen på gruppnivå genom delade uppfattningar inom organisationer, och som ett fenomen på individnivå. Dessa insikter är av relevans för utveckling och implementering av policys och strategier inom organisationer för att säkra en ålders-inkluderande arbetsmiljö.

Vi på COPSOQ önskar alla en god jul och ett gott nytt år!

Destruktivt ledarskap är mer vanligt förekommande än som så. Faktisk upplever mer än varje tredje medarbetare på svenska arbetsplatser det.

Susanne Tafvelin, docent vid Umeå universitet och ansvarig för FoU-projektet:  

”Destruktivt ledarskap är inte bara en konsekvens av chefers personlighet, utan det beror även på att många chefer har bristande förutsättningar i form av hög arbetsbelastning, otydliga uppdrag samt upplever stress, vilket i sin tur triggar destruktiva ledarbeteenden.”

Den goda nyheten för arbetsplatser är att man kan arbeta proaktivt med problematiken till gagn för såväl chefer som medarbetare och organisation. Inom ramen för projektet har de tagit fram en guide till organisationer som vill förebygga destruktivt ledarskap, som kan laddas ner kostnadsfritt.

En grupp av forskare från Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering,Malmö universitet kommer under de kommande tre åren undersöka långsiktiga hälsokonsekvenser av illegitima arbetsuppgifter och möjliga förklaringsmekanismer. Du kan läsa mer om studien i en intervju med Projektledare Constanze Leineweber i Sunt arbetsliv.

Om man anser att en arbetsuppgifter ligger utanför ens uppdrag och och känns orimlig då kallas den för en illegitim arbetsuppgift. Sådana arbetsuppgifter kan delas in i två kategorier:

• Onödiga arbetsuppgifter – skulle inte behöva göras om saker organiserades annorlunda.

• Oskäliga arbetsuppgifter – ligger utanför ens arbetsuppdrag och man tycker de egentligen borde göras av någon annan person eller yrkesgrupp.

Teorin om ”Stress as an Offence to the Self” (stress som ett hot mot självet) utvecklades av den schweiziske psykologiprofessorn Norbert Semmer, som en förklaring till varför illegitima arbetsuppgifter kan leda till stress och ohälsa. Ett grundantagande i teorin är att människor anstränger sig för att upprätthålla en positiv självbild, alltså att det är ett grundläggande mänskligt behov att värna om självkänslan. Det innefattar både en personlig självkänsla och en social självkänsla. Därmed blir ett hot mot självkänslan påfrestande och kan leda till stress.

Forskarna Rachael Tripney Berglund och Tomas Backström från Mälardalens universitet står bakom ett fyraårigt projekt, ”Kan teamcoachning påverka det psykosociala säkerhetsklimatet för  ökad hälsa och effektivitet?", som är finansierat av AFA. De har genomfört en interventionsstudie i samarbete med Volvo Construction Equipment där chefer fick utbildning i riskbedömning och dialog.

Analyserna visade på att det inte fans skillnader i psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) mellan arbetsplatser som fick interventionen och kontrollgruppen innan utbildningen. Sex månader senare hade PSC och andra viktiga aspekter av arbetsmiljön blivit tydligt bättre på de arbetsplatser där ledningen hade fått utbildningen medan inget var hänt för kontrollgruppen – och effekten höll i sig efter 18 månader.

En vetenskaplig artikel är på väg, men tills den kommer kan du läsa mer i en intervju i Kvalitetsmagasinet, och i deras rapport. Mer om PSC hittar du på våra temasidor!