Nyheter

Hot och våld gentemot vårdpersonal inom hälso- och sjukvården är ett känt arbetsmiljöproblem både nationellt och internationellt. Det finns dessutom ett mörkertal gällande antalet incidenter eftersom vårdpersonal tenderar att inte anmäla hotfulla och våldsamma händelser som inte resulterat i allvarliga fysiska skador. För att kunna utarbeta stöd till vårdpersonal och för att kunna upprätthålla en god vård i samband med hotfulla och våldsamma situationer behövs förståelse för hur situationerna upplevs av såväl vårdpersonal, arbetsgivare som medpatienter.

Ett nytt forskningsprojekt vid Malmö universitet syftar till att undersöka förekomst och upplevelser av hot och våld orsakat av patienter eller anhöriga på kirurgiska vårdavdelningar. Tidigare forskning avseende förekomst och upplevelser av hot och våld inom hälso- och sjukvård har ofta fokuserat på erfarenheter hos vårdpersonal inom akutsjukvård och psykiatrisk vård. Forskning inom området i somatisk sjukhusvård är dock begränsad.

Forskningsprojektet har även uppmärksammats i media, och finansieras av AFA Försäkring.

Det nya forskningsprojektet heter "Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan" och leds av Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet. Projektet syftar till att 1) genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever skapa en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning, 2) Baserat på resultatet utveckla generellt gångbara metoder för att motverka och skapa beredskap mot digitala kränkningar och nätmobbning i skolor. I projektet medverkar också Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Malmö universitet.

Projektet har fått uppmärksamhet bl.a. i dessa medier: Aftonbladet, AFA Forskning, Suntarbetsliv, Malmö universitets nyheter. Det har även uppmärksammats på Lärarnas Riksförbunds Facebooksida.

Digitala kränkningar och nätmobbning är exempel på digitaliseringens negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa. I en nationell COPSOQ-undersökning som genomfördes 2018 tillsammans med SCB, uppgav 2,7% av arbetstagarna i ålder 25-65 år, att de utsatts för digitala kränkningar i relation till sitt arbete.

Under våren kommer vi lägga upp mer material kring kränkningar i arbetslivet här på hemsidan. Vid intresse om att läsa mer om digitala kränkningar i arbetslivet, rekommenderar vi även Rebecka Cowen Forssels avhandling från förra året.

Vi på COPSOQ Sverige är tillbaka i tjänst igen efter julledigheten och önskar alla en god fortsättning!

Ett nytt år har påbörjats, och varför inte inleda med lite inspiration från hösten? På hemsidan för det internationella nätverket har presentationerna från konferensen publicerats. Det är presentationer från flera världsdelar, och de handlar både om COPSOQ inom forskning men även praktisk användning. Ta gärna en titt!

Under våren kommer flera spännande nyheter och vi jobbar för fullt i kulisserna med förberedelserna. Håll utkik här på hemsidan för mer information.

Vi önskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Vi är tillbaka igen i januari, och då med riktigt spännande nyheter gällande COPSOQ, både internationellt och i Sverige – håll utkik på hemsidan!

Ett litet lästips inför ledigheten, är denna nya artikel av Lydia Kwak m.fl., som handlar om implementering av riktlinjer för förebyggande av psykisk ohälsa inom skolvärlden i Sverige.

På återseende i januari!

En ny artikel har publicerats om arbetsmiljöverktyget PSC. PSC står för psykosocialt säkerhetsklimat (Psychosocial Safety Climate – PSC) och kan definieras som medarbetarnas delade uppfattningar om organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda deras psykosociala hälsa och säkerhet.

Genom fyra dimensioner avser PSC att mäta hur medarbetarna upplever att den högsta ledningen: 1) engagerar sig, 2) prioriterar, 3) kommunicerar och 4) involverar medarbetarna, i psykosociala arbetsmiljöfrågor. Forskning visar att PSC kan predicera till exempel arbetsmiljöfaktorer såsom känslomässiga och kvantitativa jobbkrav, mobbing, inflytande och utvecklingsmöjligheter, som i sin tur påverkar till exempel medarbetarnas arbetsengagemang, stress-, utmattnings- och depressionssymptom.

Artikeln beskriver en tvärkulturell studie, där forskarna har integrerat resultaten från de kognitiva intervjuerna som genomfördes i valideringsprocessen av verktyget i Sverige och Tyskland. Syftet var att få en djupare förståelse för verktyget.

Du kan läsa mer om PSC i Rapport nr.327 (2017) från Stressforskningsinstitutet Psykosocialt säkerhetsklimat – ett sätt att mäta organisatoriskt och socialt säkerhetsklimat och i den nya artikeln.

Den 7:e internationella COPSOQ konferensen hölls i soliga Istanbul i mitten av oktober.

Den svenska delegationen stod för i allt 5 muntliga presentationer, och deltog även som moderatorer för flera seminarier. Under konferensens sista dag valdes styrelsen för det internationella nätverket, och Hanne Berthelsen som representerar Sverige blev återvald för en ny period på två år.

Vid konferensen deltog representanter från flera länder, bland annat: Tyskland, Spanien, Kanada, Chile, Frankrike, Indonesien, Estland, Portugal, USA och Turkiet.

Bild: Yucel Demiral hälsar konferensdeltagarna välkomna till Istanbul och öppnar konferensen.