Resurser & lästips

Lästips & länkar

För läsning om förekomst av arbetsrelaterade digitala agressioner i Sverige finns följande studier med mera att tillgå:

Cowen, R. C., Berthelsen, H., & Jönsson, S. (2023). Slutrapport till AFA Försäkring. Digitala aggressioner – en ny arbetsmiljörisk inom skolan. DOI: 10.13140/RG.2.2.10071.24489

Sunt Arbetsliv (2024). Forskning på 5: Digitala aggressioner.

Farley, S., Forssell, R. C., Holm, K., & Berthelsen, H. (2024). Predictors of work-related cyberaggression in a random sample of the Swedish working population. International Journal of Workplace Health Management.

Cowen, R. C., Berthelsen, H., & Jönsson, S. (2024). Negotiating for influence and resources: A study of Swedish teachers’ and principals’ experiences of aggressive emails from parents. Educational Management Administration & Leadership, 17411432241242263.

För övergripande läsning om fenomenet som helhet, hur det kan förstås och vilka implikationer det här på individ och organisation rekommenderar vi följande texter:

Forssell, R. C. (2019). Cyberbullying: transformation of working life and its boundaries (Doctoral dissertation, Malmö University, Faculty of Culture and Society).

Farley, S., Coyne, I., & D’Cruz, P. (2021). Cyberbullying at work: Understanding the influence of technologyConcepts, Approaches and Methods, 233-263.


Guiden: Digitala aggressioner – en ny arbetsmiljörisk i skolan

Tanken är att man med hjälp av guiden kan få information och inspiration till att arbeta systematiskt med digitala aggressioner som en arbetsmiljöproblematik, hur man kan använda samtalsvideon och vinjettfilmerna samt stöd för relevanta policys och rutiner för såväl proaktiv som reaktiv hantering av digitala aggressioner. 

Samtalsfilm

Projektledare Rebecka Cowen Forssell, PhD och forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) Malmö universitet samtalar i filmen med Professor Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet om sin forskning på området. Syftet med denna film/podd är att ge fördjupad kunskap om fenomenet och nyansera de problemställningar som knyter an till det. Filmen kan användas på olika vis, men den är främst tänkt som en hjälp till skolledningen och skyddsorganisationens förberedelse av det vidare arbete. 

Hållpunkter i filmen:

  • 0-1:20 - Intro

  • 1:21 - Tre särkopplade med sammanhängande problematiker

  • 3:49 - Aggressiv e-post kommunikation

  • 10:14 - Organisatoriska strategier för konstruktiv kommunikation

  • 13:18 - Sociala medier - en problematik i sig

  • 22:31 - Normaliserings diskurs - att acceptera det oacceptabla

  • 31:36 - Digital kommunikation förflyttar makt

  • 35:19 - Att hängas ut på nätet

  • 42:32 - Digitala aggressioner påverkar vardagen

  • 49:10 - En verktygslåda för det systematiska arbetsmiljöarbetet

  • 56:51 - Blicka framåt - Om rektorers arbetsmiljö och hur utvecklingen förväntas framåtriktat


Film 1: Olles mamma

Denna film är 6.07 minuter lång. Filmen tar upp den vanligaste problematiken i relation till digitala aggressioner i skolan. Följande reflektionsfrågor presenteras i filmen.

  • Vilka känslor väcker detta?

  • Känner ni igen er i situationen?

  • Hur skulle ni agera?

  • Är det lämpligt att rektor tar över kommunikationen?

  • Vilka alternativa lösningar ser ni?

  • Hur kan er skola arbeta förebyggande med problematisk e-postkommunikation?

Film 2: Är jag på TikTok?

Denna film är 3.10 minuter. Filmen tar upp ett mindre förekommande problem, men som har kännbara konsekvenser för den som utsätts. Följande reflektionsfrågor presenteras i filmen.

  • Har ni själv erfarenhet eller hört om någon som upplevt något motsvarande?

  • Hur skulle ni hantera det?

  • Vad blir nästa steg?

  • Vad finns för beredskap att hantera den här typen av beteende?

  • Hur kan ni samarbeta förebyggande på er skola?

Film 3: Föräldraengagemang på Facebook 

Denna film är 3.52 minuter. Filmen tar upp en problematik som finns på plattformar utanför skolans arena. Problematiken kan ha olika allvarlighetsgrad med olika typer av konsekvenser beroende på om det är enskilda lärare eller rektorer som diskuteras, eller om det rör sig om skolan som helhet. Följande reflektionsfrågor presenteras i filmen.

  • Vilka möjligheter finns för föräldrar att påverka?

  • Vilka erfarenheter har ni av att skolfrågor diskuteras i Facebookgrupper eller andra sociala plattformar?

  • Hur tar man sig vidare härifrån?

  • Bör skolan agera? I så fall på vilket sätt?