Nyheter

Vi i det svenska COPSOQ teamet är aktuella med en ny svensk COPSOQ artikel där vi tittat närmare på ledarskapskvalitetens betydelse för arbetsmiljöfaktorer och vårdkvalitet.

Karies i tänderna är ett betydande folkhälsoproblem, men som tur är går det att förebygga. I denna studie har vi funnit att desto bättre folktandvårdsklinikers personalgrupp bedömer ledarskapskvaliteten på kliniken, desto bättre samarbetsklimat, tydligare rollförväntningar och lägre genomsnittlig nivå av utbrändhet rapporterade personalen. Det är egentligen inget nytt, men vad som är intressant och aldrig tidigare visats är att desto bättre ledarskapskvalitet desto mer sannolikt var det att patienter med karies i tänderna fick de förebyggande behandlingar som kan minska behovet av framtida tandläkarbesök för att få gjort nya fyllningar. Därmed pekar våra resultat på vikten av att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett kompetent ledarskap inom tandvården, till gagn för både personal och patienter.

En ny svensk studie där svar från 1,128 kommersiella piloter ingår har undersökt sjuknärvaro/olämpligt närvaro grunnat trötthet och liknande. Så många som 7 ut av 10 rapporterade att det hade hänt minst en gång under det senaste året.  Resultaten visade dessutom på de förväntade samband mellan organisatoriska och psykosocial arbetsförhållanden och sjuknärvaro. Särskilt  anställningsotrygghet och höga krav i arbetet var förknippade med sjuknärvaro. Däremot visade studien ingen skillnader beroende på typ av anställning och avlöningsform.

Författarna betonar vikten av att flygbolag kontinuerligt övervakar och proaktivt analyserar sina piloter uppfattning om det psykosociala och säkerhetsmässiga klimatet, oavsett anställning eller kompensationssystem, för att minska risken för piloter flyger i en tillstånd som kan äventyra flygsäkerheten.

Vi på COPSOQ önskar alla en skön och avkopplande sommar!

I en stor studie från Danmark har forskare följt över 69 000 personer för att se närmare på sambandet mellan långtidssjukskrivningar och olika kluster av organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer; erkännande, kvantitativa krav, arbetstempo, känslomässiga krav, inflytande, rättvisa, rolltydlighet, rollkonflikter och socialt stöd från kollegor.

Resultatet visade att sämre resultat på flera organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer samtidigt spelade en viktig roll för risken att bli långtidssjukskriven. Om man däremot har sämre resultat på en eller två faktorer, kunde bättre resultat på flera faktorer väga upp effekten – och den potentiella risken i relation till långtidssjukskrivningar .

Studien belyser vikten av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i relation till långtidssjukskrivningar och befäster de samband som vi känner till sedan tidigare. Dessutom underbygger studien att det är möjligt att förebygga och därmed påverka risken för medarbetare att bli långtidssjukskrivna genom att fokusera på att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel har forskare i Kanada undersökt chefers utbrändhet i relation till ledarskapskvalitet med hjälp av PSC (Psykosocialt säkerhetsklimat). Studien genomfördes med data från tre organisationer som var involverade i en process kring certifiering av organisationerna som Healthy enterprises – en typ av certifiering som finns i Kanada för organisationer och företag.

Resultatet indikerade både ett direkt och ett indirekt samband mellan PSC och ledarskapskvalitet genom chefers grad av utbrändhet. På våra temasidor om PSC kan du läsa mer om vad psykosocialt säkerhetsklimat är, hur det kan mätas och hur det relaterar till COPSOQ. Där finns även lästips för ytterligare fördjupning.

Studien är en viktig pusselbit i förståelsen av samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och hälsa på arbetsplatser – och vi vet sedan tidigare att chefer och ledare spelar en viktig roll för medarbetares organisatoriska och sociala arbetsmiljö, däribland ledarskapskvalitet. På sätt understryker studien vikten av att inte "glömma bort" chefer och ledare i det strategiska och operativa arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatser.

Inflytande är en klassisk del av alla arbetsmiljömodeller, och en av de mest undersökta aspekterna av organisatorisk och social arbetsmiljö. Det nationella forskningscentret i Danmark (NFA), har nyligen tagit fram ett forskningsbaserat verktyg för hur man kan tala om inflytande på olika nivåer på arbetsplatser.

Som utgångspunkt för dialog förslås att ställa frågan "Hur mycket inflytande har ni på?" inom följande områden:

• Arbetsuppgifter: Typer av arbetsuppgifter; Hur många arbetsuppgifter; När arbetsuppgifter ska vara lösas; Hur lång tid som ska användas på varje arbetsuppgift.

• Tillvägagångssätt: Hur ska arbetsuppgifter lösas; Vilka redskap som ska användas; Vilka kollegor ska involveras; Kan uppgifterna lösas på nya/andra sätt.

• Mätning: Hur arbetsinsatser mäts; När är en arbetsuppgift färdig; När är en arbetsuppgift väl genomförd; Hur många och vilka uppgifter som ska lösas på en dag.

• Kvalitet: Vilken kvalitetsnivå; Hur noggranna bör ni vara; Hur ska hög kvalitet förstås; Om uppgifter löses på den nivå som ni tycker är lämplig.

Läs mer om verktyget på www.nfa.dk. Du kan också läsa mer om inflytande som skala inom COPSOQ här.