Nyheter

Den australiensiska arbetsplatsbarometern är ett intressant forskningsprojekt från Asia Pacific Center for Work Health and Safety, ett WHO collaborating Centre for Occupational Health. Projektet syfte var att vetenskapligt dokumentera australiensiska arbetsförhållanden och deras relationer till arbetsrelaterad hälsa och produktivitet genom ett nationellt kartläggnings- och övervakningssystem med fokus på betydelsen av organisation och ledning för att skapa friska arbetsplatser.

Den senaste veckan har Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation från Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö universitet varit gästforskare vid forskningscentret i Adelaide för att stärka och utvidga det påbörjade samarbetet. Hon berättar att de principer som ligger till grund för användning av COPSOQ-instrumentet på svenska arbetsplatser – det vill säga att aktivt involvera både ledning och medarbetare från planering till kartläggning, analys, implementering och utvärdering – motsvarar teorin bakom det australiska instrumentet för mätning av organisationers psykosociala säkerhetsklimat.

"En bättre arbetsmiljö uppnår man inte genom att genomföra en arbetsplatsundersökning, utan genom att använda resultaten. De australiensiska resultaten understryker t.ex. betydelsen av att den högsta ledningen ställer sig i spetsen för arbetet genom att stärka och synliggöra sitt engagemang och genom att säkra att samtliga organisationsnivåer involveras i det systematiska förbättringsarbetet" berättar Hanne.

Förutom ett antal vetenskapliga artiklar har forskargruppen med Professor Maureen Dollard i spetsen publicerat en fritt tillgänglig rapport och en bok som sammanfattar de vetenskapliga resultaten.

En ny artikel som baserar sig på data från en COPSOQ-undersökning under 2017 av socialsekreterares organisatoriska och sociala arbetsmiljö har publicerats med open access (fritt tillgänglig på internet). Artikeln undersöker hur krav, resurser, psykosocialt säkerhetsklimat och upplevd kvalitet i arbetet relaterar till engagemang, jobbtillfredsställelse och lojalitet.

I sin slutsats belyser artikeln att det fanns tydliga samband mellan hur krav, resurser och upplevd kvalitet i arbetet relaterar till alla tre variabler, medans psykosocialt säkerhetsklimat kan relateras till jobbtillfredsställelse.

Tidningen Suntarbetsliv har i veckan publicerat en nyhet om mätning av det psykosociala säkerhetsklimatet. Det psykosociala säkerhetsklimatet mäts genom en enkät som är framtagen av forskare i Australien. På Malmö universitet pågår sedan 2017 ett forskningsprogram, Organisatoriskt och socialt säkerhetsklimat, vari COPSOQ-projekten ingår samt även projekt som syftar till att anpassa och validera den australiensiska enkäten för svenska förhållanden.

I detta arbete har först en intervjustudie genomförts med en bredare målgrupp, vilket resulterade i Stressforskningsinstitutets rapport nr.327 . Samtidigt har data på 4 utvalda frågor från enkäten samlats in i samband med COPSOQ-undersökningar som vi genomfört tillsammans med olika samarbetspartners samt en större undersökning av ett representativt urval genom SCB. Under året kommer denna data att analyseras för att bl.a. ta fram riktvärden för de olika skalor/frågor som ingår.

Om du är intresserad av att veta mer om mätning av det psykosociala säkerhetsklimatet är du välkommen att kontakta oss på info@copsoq.se.

Gott nytt år och god fortsättning önskar vi från COPSOQ Sverige! 2019 bjuder på spännande COPSOQ-nyheter, bland annat inväntar vi resultat från vår nationella undersökning från vilken vi hoppas kunna ta fram nya, fräscha referensvärden för den svenska arbetsmarknaden och fram mot sommaren lanserar vi COPSOQ III.

Vilket spännande år det kommer bli! Vi ser fram emot att ta del av dina/era erfarenheter, frågor och inputs omkring COPSOQ och arbetsplatsundersökningar.

I oktober anordnade Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, CTA, vid Malmö universitet en konferens om utmaningar och möjligheter i det komplexa arbetslivet. Vid konferensen presenterades arbetet med COPSOQ i Sverige på flera sätt – bland annat genom en interaktiv poster (en film) som visar hur man kan använda hemsidan på olika sätt.

Konferensen beskrevs såhär: Dagens arbetsliv och organisationer präglas av en allt större komplexitet. Verksamhetsmålen är fler och ibland motsägelsefulla – processer och samverkande faktorer svåröverskådliga. Hur kan vi organisera oss för att hantera ett allt mer komplext arbetsliv? Hur handskas vi med de utmaningar som uppstår? Det är frågorna som ligger till grund för konferensens tema, Utmaningar och möjligheter i det komplexa arbetslivet.

Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats där aktuella arbetslivsfrågor presenteras och diskuteras av forskare, doktorander och yrkesverksamma. Under två dagar ges möjlighet att ta del av forskningsresultat och erfarenheter från dagens arbetsliv. Vad kan vi lära oss av varandra? Kan vi tillsammans identifiera nya utmaningar och möjligheter?

Här kan du läsa mer om huvudtalarna och annat om konferensen.

Under hösten skickas en frågeblankett ut till 12 000 svenska arbetstagare inom olika branscher och sektorer. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljön upplevs i olika grupper på arbetsmarknaden samt att kvalitetssäkra en arbetsmiljöenkät för användning både inom forskning och på svenska arbetsplatser.

Frågorna i enkäten bygger främst på den tredje internationella versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Det är ett verktyg som bygger på beprövad vetenskap och praktiska erfarenheter och som översatts till fler än 40 olika språk. Idag används COPSOQ i många olika länder som underlag för arbetsplatsers riskbedömning och organisations-utveckling.

I den pågående studien ingår dessutom frågor som är särskilt riktade mot just svenska förhållanden. De handlar bland annat om arbetsplatsernas prioritering av en hälsofrämjande miljö, vilket är en viktig del i de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4). Frågorna adresserar samspelet i relationerna, både vertikalt och horisontellt, på arbetsplatsen. Ett relativt nytt begrepp i detta sammanhang är psykosocialt säkerhetsklimat som fokuserar på hur arbetstagare uppfattar att högsta ledningen; engagerar sig, prioriterar, kommunicerar och involverar medarbetarna i det stressförebyggande arbetet.

Studien är ett viktigt led i att kunna säkerställa en forskningsbaserad arbetsmiljöenkät av hög kvalitet. En sådan kan användas både inom forskning och som en del av det strukturella arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatser runt om i landet. Ett viktigt resultat blir att kunna ta fram normvärden för de olika dimensionerna, dvs. ett genomsnitt som kan användas för att jämföra hur resultaten i en arbetsplatsundersökning ligger till i relation till arbetsmarknaden som helhet. Sådan information är t.ex. viktig för att identifiera styrkor och risker inom organisationen.

Vi räknar med att kunna presentera preliminära resultat från undersökningen under början på 2019. Håll utkik här på hemsidan, även under den närmsta tiden. Här finns flera olika typer av interaktiva diagram och mer information som kommer anpassas och utvidgas efterhand som resultaten rullar in.

Undersökningen genomförs av SCB på uppdrag av Dr.Hanne Berthelsen aktiv forskare vid Centrum för tillämpade arbetslivsstudier och utvärdering (CTA) vid Malmö universitet. Projektet finansieras av AFA Försäkring.