Nyheter

Efter julledighet är vi tillbaka för nya tag och önskar alla en god fortsättning! Senaste uppdateringen på hemsidan är att vi har fått en ny erfarenhet under "Ta del av andras erfarenheter" – nämligen Martina Harström, arbetsmiljösamordnare hos Derome Timber. Ta del av den här!

Vi som står bakom hemsidan går idag på julledighet och önskar alla en god jul och ett gott nytt år! Om du skulle vara intresserad av lite läsning under ledigheten tipsar vi här om en artikel som handlar om en studie av arbetsmiljön hos en arbetsplats före och efter en flytt till en ny byggnad. På återseende i januari!

Under denna vecka har vi upptäckt ett tekniskt fel som eventuellt har orsakat att mail skickade till oss via kontaktformuläret här på hemsidan, inte har kommit fram. Vi ber om ursäkt för det inträffade felet som nu borde vara åtgärdat. Har du under den gångna veckan skickat ett mail och känner dig osäker på om det har kommit fram – prova att skicka igen så svarar vi så snart vi kan.

Inom ramen för det forskningsprojekt som också har varit med att bygga upp denna hemsida, har vi också haft möjlighet att genomföra enkätundersökningar tillsammans med några arbetsplatser. Under våren har vi bland annat samarbetat med företag inom privat sektor, men även organisationer inom det offentliga. Resultatet har bearbetats och finns nu tillgängligt att undersöka i våra olika diagram: jämförande diagram och profildiagram. Här kan du titta närmare på olika yrkesgrupper, men också undersöka resultatet utifrån andra variabler som kön, ålder, arbetsledande ställning och bransch.

Vi har skapat ett bibliotek över alla vetenskapliga artiklar som publicerats där COPSOQ används. I vissa fall är det en renodlad COPSOQ-studie, i andra tillfällen är det en kombination där man har använt sig av specifika skalor eller dimensioner från COPSOQ i sin studie. I biblioteket kan du söka på både svenska och engelska och du kan välja att söka med hjälp av fri text eller med hjälp av de sökfunktioner som finns: årtal för publicering, typ av studie, yrkesgrupp som studerats eller land där studien har genomförts. Ta del av biblioteket här.

Vid årets FALF-konferens finns forskare bl.a. från CTA representerade och presenterar resultatet från undersökningar som genomfördes både innan och efter att en arbetsplats inom akademin flyttade till ett nytt hus. I och med flytten gick medarbetarna från att ha enskilda eller delade arbetsrum (cellkontor) till att sitta i öppna landskap med en idé om ABW som nytt arbetssätt. I undersökningen använde vi oss bland annat av ett par frågor och skalor från COPSOQ-verktyget. Ta gärna del av sammanfattningen inför presentationen:

Vad händer med arbetsmiljön när man inom akademin flyttar från cellkontor till flexkontor?

Öppna kontorslösningar är fortfarande ovanliga för forskare och lärare inom akademin, men nu verkar flera lärosäten vara igång att införa den här typen av arbetsplatser. Det finns emellertid begränsat med kunskap om vad som händer vid flyttprocesser från egna rum till öppna kontor i akademin och hur personalen upplever arbetsmiljön i öppna kontorsmiljöer. Syftet med vår presentation är att redovisa resultat från en enkätundersökning före och efter flytten till flexkontor på en svensk högskola.

Data samlades in genom en webbaserad enkät vid två tillfällen: tre månader före utflytning från mestadels vanliga cellkontor och nio månader efter inflyttning till en ny byggnad med flexkontor. Sammanlagt deltog 217 personer år 2015 (svarsfrekvens 51 procent), medan år 2016 var antalet deltagare 200 (svarsfrekvens 47 procent). Enkäten omfattade frågor avseende psykosociala arbetsmiljöfaktorer, upplevelse av den närmaste chefens ledarskap, arbetsplatsens utformning och uppfattningar av samma. Deskriptiv statistik samt skillnader mellan svaren från 2015 och 2016 analyserades.

Resultaten av undersökningen visar ett tydligt mönster där flera aspekter både i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön upplevs som betydligt sämre efter flytten än tidigare. Flera medarbetare arbetar oftare hemifrån, vilket i sin tur kan leda till att arbetsmiljön försämras ytterligare på sikt. Vissa aspekter såsom arbetskraven har inte förändrats signifikant mellan åren, men det kan också konstateras att inga aspekter vare sig i den psykosociala eller fysiska arbetsmiljön upplevs ha blivit bättre efter flytten.

På basis av resultaten i den aktuella studien finns det anledning att vidta försiktighet vid förändringsprocesser som påverkar akademins fysiska arbetsmiljö genomgripande. Risken finns att vad man sparar på lokalkostnader blir en kostnad på annat vis samt att kvaliteten av såväl medarbetarnas arbetsliv som deras hälsa och effektivitet påverkas negativt.

Forskare: Hanne Berthelsen, Odont.Dr., Master i Folkhälsovetenskap, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, Malmö högskola. Tuija Muhonen, docent i psykologi, professor i arbetsvetenskap vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, Malmö högskola. Susanna Toivanen, professor i sociologi, Mälardalens högskola/Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Stockholms universitet/Karolinska Institutet