Nyheter

Ohövliga beteenden är ett vanligt förekommande fenomen, med negativa effekter för individer, organisationer och samhället. En ny avhandling från Lunds universitet av Kristoffer Holm har undersökt vilken påverkan bevittnad ohövlighet har i arbetslivet. Avhandlingen består av tre delstudier, och i två av dessa har COPSOQ varit en del av studierna.

Resultaten från avhandlingen tyder bland annat på att bevittnad ohövlighet kan påverka åskådarnas beteende både på kort och lång sikt, att psykosociala faktorer riskerar förstärka spridningsprocessen av ohövliga beteenden på arbetsplatser, samt att en mängd olika coping-beteenden används och att dessa i sin tur kan vidmakthålla en ohövlig arbetskultur.

Under den rådande pandemin har mycket ställts på sin spets – så även inom arbetslivet. För några har det exempelvis inneburit nya rutiner och användandet av skyddsutrustning av olika slag. För andra har det inneburit att arbetet inte utförs på arbetsplatsen längre, utan i hemmet.

Att arbeta hemifrån istället för på arbetsplatsen kan medföra nya utmaningar kopplat till arbetsmiljön – både den fysiska och den organisatoriska och sociala. Vissa har inrättat kontor hemma, med nya möbler och anpassade stolar. Andra har fått utföra arbetsuppgifterna vid köksbordet, i soffan eller på de sittplatser som nu finns tillgängliga i hemmet. Att inte ha en ordentlig arbetsplats, med rätt utrustning, har stor betydelse för den fysiska arbetsmiljön och kan innebära konsekvenser för medarbetarnas fysiska hälsa.

Samtidigt påverkar det i stor utsträckning den organisatoriska och sociala arbetsmiljön när vi inte träffar våra kollegor på arbetsplatsen. Spontan interaktion mellan kollegor, socialt stöd och gemenskap påverkas i hög grad när vi inte ses och umgås. Det blir också svårare för kollegor och chefer att fånga upp medarbetare som inte mår bra, och som behöver stöd eller insatser av olika slag.

För de som inte har kunnat utföra sitt arbete hemifrån, exempelvis inom vård och omsorgssektorn, har pandemin bidragit till en kraftigt ökad belastning genom längre arbetspass och mindre tid för återhämtning. Flera fackföreningar har lyft frågor om smittorisk för sina medlemmar som behövt gå till jobbet under pandemin, bl.a. inom utbildnings- och transportsektorn. Oro för smitta, handlar om medarbetarens upplevda fysiska säkerhet och är en viktig arbetsmiljöfråga. En stark oro kan bidra till en ökad psykologisk belastning och är därför viktig att adressera.

Ansvaret för arbetsmiljön, både den fysiska och den organisatoriska och sociala, vilar på arbetsgivaren. Oavsett om det handlar om en ökad oro, högre belastning eller arbete på distans. Mer om detta kan du läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida. Om du upplever problem med arbetsmiljön på din arbetsplats, är det viktigt att kontakta arbetsgivaren – och om du behöver stöd i kontakten kan facket och skyddsombud vara viktiga medspelare.

Om du vill läsa mer om pandemins påverkan på arbetsmiljön, kommer här några tips:

Meyer, B et al (2021) Employee psychological well-being during the COVID-19 pandemic I Germany: A longitudinal study of demands, resources and exhaustion.

Smith, M. P. et al (2020) The Association between the Perceived Adequacy of Workplace Infection Control Procedures and Personal Protective Equipment with Mental Health Symptoms: A Cross-sectional Survey of Canadian Health-care Workers during the COVID-19 Pandemic.

Salas-Nicás, S. et al (2021) Working conditions and health in Spain during the COVID-19 pandemic: Minding the gap.

Det har varit ett år med stora påfrestningar både för individer, organisationer och samhället i stort. Pandemin har berört oss alla. För många har det inneburit nya rutiner på arbetsplatserna – allt från hemmaarbete och digitala möten till en utökad avspritning och skyddskläder. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön för många yrkesgrupper, speciellt inom vård och omsorg, har seglat upp som en central och omdebatterad fråga.

Under året har vi kunnat presentera flera nyheter – den viktigaste är såklart lanseringen av COPSOQ III i Sverige, med tillhörande referensvärden från den svenska arbetsmarknaden!

Nu går året mot sitt slut, och vi går samtidigt mot ljusare tider. Ta hand om varandra och kom ihåg att hålla avstånd och sprita av. Vi på COPSOQ vill tacka för ännu ett år och önska alla en riktigt god jul och en god fortsättning!

Sjukfrånvaro orsakad av arbetet kan minskas genom att prioritera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En ny COPSOQ-studie som har tittat på just detta har med tydlighet kunnat visa att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på gruppnivå är starkt kopplad till gruppens sjukfrånvaro.

Att arbeta aktivt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan med fördel ses som en investering – en nyckel till en välmående organisation med hög motivation, kvalitet i arbetet och innovationsförmåga. Därtill även en ökad produktivitet samt en stark vilja hos medarbetarna att stanna kvar i organisation.

Det finns alltså en stor ekonomisk potential i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Läs den nya COPSOQ–studie här – och här kan du ta del av ett gratis webbinarium om ekonomi och arbetsmiljö!

Utvecklingen av arbetslivet de senaste decennierna har i hög grad flyttat fokus när det handlar om arbetsmiljöfrågor från fysiska och kemiska risker till psykosociala arbetsmiljörisker och betydelsen av lednings- och organisationsfaktorer. Det kommer bland annat till uttryck i Sverige genom föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Ett relativt nytt teori och instrument i sammanhanget är psykosocialt säkerhetsklimat, förkortat till PSC.

Instrumentet har sitt ursprung i Australien, men används numera i flera länder inom såväl forskning som praktik. Med hjälp av PSC analyseras medarbetarnas uppfattning av högsta ledningens agerande avseende psykosociala arbetsmiljörisker och stressförebyggande arbete. PSC kan betraktas som den bakomliggande orsaken ('cause of the causes') till hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut i organisationen. Som ett grundläggande klimat skapar PSC förutsättningarna för ledarskap, krav och resurser i organisationen, vilka i sin tur är av betydelse för stress, motivation, produktivitet mm.

I en ny studie har vi tittat närmare på den korta versionen av instrumentet, PSC–4. Med hjälp av fyra frågor om PSC kan man identifiera arbetsplatsens risknivå vad gäller organisatorisk och social arbetsmiljö. Risknivån har tagits fram med avstamp i AFS 2015:4 och kan kopplas till arbetsmiljöfaktorer som undersöktes med COPSOQ skalor. Fler studier visar på potentialen i att förbättra arbetsmiljön genom att ändra det psykosociala säkerhetsklimatet. Här på hemsidan kommer vi inom kort att lansera en temasida om just PSC, så håll utkik för nyheter framöver!