Nyheter

Den nuvarande pandemin påverkar alla yrkesgrupper. För några har det inneburit nya rutiner och arbetssätt, för andra har det inneburit en hög grad av hemarbete. I frontlinjen finns vårdpersonalen vars arbetssituation är starkt påverkad av pandemin, både psykiskt och fysiskt. Dels handlar det om att behandla de som blir sjuka och behöver vård, dels handlar det om att se till att smittan inte sprids bland vårdpersonalen – och att de behåller både sin fysiska och psykiska hälsa för att kunna utföra sitt jobb på bästa sätt.

En ny studie från Kanada, har undersökt kopplingen mellan tillgång till adekvat skyddsutrustning och rutiner för att minska smittspridning bland vårdpersonal och personalens psykisk hälsa. Resultatet visar tydligt att symptom på ångest och depression är högre bland vårdpersonal som inte har adekvat tillgång till skyddsutrustning och rutiner för att minska smitta, än för de som har adekvat tillgång och lämpliga rutiner. Exempelvis upplevde 42,9% av vårdpersonalen som har tillgång till skyddsutrustning och rutiner för att minska smittspridning symptom kopplade till ångest, medans samma siffra för vårdpersonal utan adekvat tillgång till skyddsutrustning och lämpliga rutiner för minskad smittspridning låg på 60,4%.

Studien är viktig eftersom den med tydlighet visar att förekomsten av skyddsutrustning och lämpliga rutiner för att förebygga smittspridning inte bara har en stor påverkan på spridning av sjukdom – men även på vårdpersonalens psykiska hälsa.

Inom forskningsprojektet Den organisatoriska och sociala arbetsmiljöns betydelse för tandvårdskvalitet, som leds av Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, undersöks kopplingen mellan den upplevda organisatoriska och sociala arbetsmiljön och kvaliteteten på fyllningar hos flera olika tandvårdsorganisationer. Detta görs genom att insamlad data från arbetsplatsundersökningar från flera tandvårdsorganisationer inom olika län i Sverige under 2014–2015, analyseras tillsammans med data kring genomförda fyllningar från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) samt registerdata från SCB om patienters inkomst, kön, ålder och födelseland.

Analyserna visar att bedömningen av vårdkvalitet från personalgruppen som helhet, eller tandsköterskor, kan förutsäga risken för utbyte av tandfyllningar på grund av en kariesdiagnos inom tre år. Tandfyllningar som inte håller är både kostsamma och smärtsamma.

Genom att integrera få frågor om den upplevda kvaliteteten i arbetet i arbetsplatsundersökningar skapas därmed goda förutsättningar för kvalitetsarbetet på kliniknivå, vilket är ett kostnadseffektivt verktyg – både i relation till frågor om kvalitet på genomförda fyllningar och kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De två aspekterna går hand i hand – medarbetare vill göra ett bra jobb, och mår bättre när de känner att de kan göra det.

Projektet belyser vikten av ett integrerat och strukturerat arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, inte bara för organisationen och medarbetarna – men även för patienterna.

Ta gärna del av den vetenskapliga artikeln här!

Fika tips!

Susanna Toivanen, arbetslivsforskare och professor i sociologi, vid Mälardalens högskola intervjuas av SVT i programmet Möte med …

Intervjun handlar om hur arbetslivet ser ut under och efter pandemin, och hur vi kan anpassa oss till förändringen. Programmet finns tillgängligt på svtplay fram t.o.m. den 22 oktober.

Arbetsplatser har en plikt att göra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt pekar forskning och erfarenhet på att det är svårare att uppnå positiva resultat när det handlar om psykosociala arbetsmiljöproblem än fysiska. Ofta används enkätundersökningar för att skapa ett underlag att utgå ifrån i en process som syftar till att utarbeta åtgärdsplaner med utgångspunkt i en riskbedömning.

I en stor ny studie har Peter Dahler-Larsen och kollegor från Köpenhamns universitet undersökt i vilken utsträckning arbetsplatsundersökningar leder till agerande eller om det snarare blir en rituell avkryssningsövning. Forskarna har analyserat svar från 2221 skyddsombud från danska offentliga arbetsplatser och deras huvudresultat är:

Faktorer som förutsäger åtgärder mot fysiska och psykosociala riskfaktorer:

• Inflytande från lokala aktörer

• Ledningsstöd

• Medvetenhet om åtgärdsplan

Ytterligare faktorer som förutsäger åtgärder mot psykosociala riskfaktorer:

• Integrering av arbetsplatsundersökningar i organisatoriska processer

• Anonymiserad data

Gällande den psykosociala arbetsmiljön speciellt, kunde man dessutom se vikten av anonymiserad data och integrering av arbetsplatsundersökningar i organisationens överordnade utveckling ex. strategier och personalpolitik.

Resultaten från denna stora nya undersökning överensstämmer väl med de riktlinjer som finns för användning av COPSOQ på arbetsplatser, bl.a. att resultatet bör användas som ett verktyg i organisationsutvecklingsprocesser samt för dialog, och att anonymitet och frivillighet alltid bör beaktas.

Resultaten överensstämmer också med de principer som ligger bakom PSC (Psykosocialt säkerhetsklimat). Genom fyra områden avser PSC att fånga upp hur medarbetarna upplever att den högsta ledningen 1) engagerar sig, 2) priori­terar, 3) kommunicerar och 4) involverar medarbetarna, i psykosociala arbetsmiljöfrågor.

Länk till artikeln: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0925753520302757

Boken är en populärvetenskaplig genomgång av forskningsprojektet och med referenser till vidare läsning.

Länk till bok: http://www.universitypress.dk/shop/search-1.html?keyword=arbejdspladsvurderinger

Våren 2020 har på många sätt varit speciell och annorlunda. Situationen med COVID-19 har påverkat alla, både i privatlivet och i arbetslivet. Vi har inte kunnat träffas och umgås andra på samma sätt som tidigare, många har fått arbeta hemifrån och en del har förlorat sina arbeten. Även om vi inte drabbats personligen av sjukdomen, har sjukdomen påverkat våra liv och för många har det varit påfrestande på olika sätt.

På hemsidan har det också skett förändringar, och den största är att vi under våren har kunnat presentera COPSOQ III för Sverige. Våra jämförande diagram är uppdaterade, och visar data för COPSOQ III, samt har vi skapat möjlighet för att göra egna diagram och färgkodade tabeller när man genomfört en COPSOQ III-undersökning. För de som fortfarande använder COPSOQ II, finns fortfarande möjligheten att se både jämförande diagram och att skapa egna.

Vi har även påbörjat utbyggnaden av olika temasidor, och det första temat är kränkande beteende. Under de kommande månaderna kommer fler temasidor publiceras, bl.a. med mer utförlig information om COPSOQ III och socialt kapital.

Nu går vi på sommarledighet och håller hemester som många andra. Vi önskar alla en skön sommar och vill puffa för att fokusera på återhämtning efter vårens utmaningar och speciella påfrestningar.

Glad sommar från oss på COPSOQ Sverige

Den demografiska utvecklingen i Europa har medfört ett större fokus på en förlängning av arbetslivet. Som ett led i detta har flera europeiska länder vidtagit olika åtgärder för att möta behovet, och i flera länder har man bl.a. höjt pensionsåldern. Samtidigt är det många arbetstagare som fortfarande uppger att de önskar en tidig pension. Som senior medarbetare kan det finnas utmaningar i arbetslivet som kan kopplas till stigande ålder, exempelvis förändringar i kognition och fysiska förutsättningar. Det har därför blivit mer angeläget att undersöka vilka faktorer som är relevanta för ett förlängt arbetsliv.

Inom forskningen finns det flera olika initiativ, projekt och studier som fokuserar på arbete, arbetsmiljö och olika faktorer för förlängning av arbetslivet. På europeisk nivå finns även nätverket IDEAR: Integrated Datasets in Europe for Ageing Research, där fem europeiska länder inklusive Sverige deltar i ett forskningssamarbete kring frågor om hälsa, arbete och arbetsmiljöfaktorer. En ny studie från Danmark som undersökt fysiska, organisatoriska och sociala faktorer för att stanna kvar i arbetslivet, visade att en bra organisatorisk och social arbetsmiljö kan kopplas till en större sannolikhet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. Detta gjorde sig gällande både för yrkesgrupper med fysiskt krävande arbete samt de med mer stillasittande arbete.

Vikten av en god organisatorisk och social arbetsmiljö är alltså gällande både för hur vi mår och presterar på jobbet idag, men också i ett längre perspektiv – om vi vill ha ett förlängt arbetsliv och god hälsa i framtiden.