Nyheter

En ny valideringsstudie av COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire) har nyligen publicerats i Australien – och resultaten väcker viktiga frågor. I alla kategorier rapporterar Australien högre procentandelar av negativa beteenden än Sverige. Jämförelsen med svenska data visar på betydande skillnader i förekomst av negativa beteenden på arbetsplatser, särskilt vad gäller nätmobbning, där Australien rapporterar 9,7 % jämfört med endast 2,7 % i Sverige.

Det är också värt att uppmärksamma att vi i Sverige ännu saknar nationella siffror för lågintensiva negativa beteenden, såsom:

• Skvaller och förtal

• Bråk och konflikter

• Retad på jobbet

Dessa typer av beteenden fungerar sannolikt som tidiga indikatorer och kan – om de inte hanteras – över tid leda till mer högintensiva negativa beteenden såsom mobbning, hot och trakasserier.

🔍 Det här är ett område som förtjänar mer uppmärksamhet i både forskning och arbetsmiljöarbete.

Referenser:

Rahimi, M., Arnold, B., LaMontagne, A. D., & Riley, P. (2025). Validation and benchmarks for the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III) in an Australian working population sample. BMC Public Health, 25(1), 830.

Berthelsen, H., Westerlund, H., Bergström, G., & Burr, H. (2020). Validation of the Copenhagen psychosocial questionnaire version III and establishment of benchmarks for psychosocial risk Management in Sweden. International journal of environmental research and public health, 17(9), 3179.
#arbetsmiljö #copsoq #psykosocialhälsa #forskning #organisationsutveckling #nätmobbning #prevention

---

Glad Påsk önskar COPSOQ Sverige! 🌼🐣🌞
Vi på COPSOQ Sverige vill önska er alla en riktigt glad påsk!
Ta hand om er, njut av utomhusaktiviteter, avslappning och återhämtning – och passa gärna på att umgås med släkt och vänner. -På det viset kan vi förhoppningsvis alla komma tillbaka till jobbet med ny energi och kraft.

En ny COPSOQ studie från forskare vid Högskolan i Gävle har undersökt effekterna av en tvåstegsintervention för att stärka återhämtningen hos kontorsanställda med flexibla arbetsarrangemang. Interventionen bestod av en individuell kurs om digitala verktyg och arbetsstrategier, följt av en arbetsgruppsworkshop för att skapa gemensamma regler och rutiner för flexibelt arbete.

Viktiga resultat:

• Studien genomfördes med 97 anställda vid en svensk myndighet, samt en kontrollgrupp på 70 personer.

• Syftet var att underlätta psykologisk frånkoppling – en nyckelfaktor för återhämtning från arbetsstress – men inga generella signifikanta förändringar sågs efter 6 eller 12 månader.

• Däremot visade sig interventionen vara särskilt gynnsam för medarbetare med hög återhämtningsbelastning, där förbättrad frånkoppling bidrog till bättre återhämtning.

Slutsats:
Att införa tydliga arbetsstrategier och gemensamma riktlinjer för flexibelt arbete kan vara särskilt effektivt för medarbetare med höga återhämtningsbehov. För organisationer som vill stärka medarbetarnas välmående och balans mellan arbete och fritid kan denna modell ge värdefulla insikter.

Referens: Edvinsson, J., Hartig, T., Mathiassen, S. E., Pagard, S., Jahncke, H., & Hallman, D. M. (2025). A Co-Created Workplace Intervention to Promote Recovery in Office Workers with Flexible Work. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 10(1).Länk till den vetenskapliga artikel.

Innovation är en nyckelfaktor i dagens snabbrörliga affärsvärld, och företag inser alltmer vikten av att låta medarbetarna bidra med nya idéer och förbättringar. Medarbetardriven innovation (MDI) kräver dock en arbetsmiljö som stödjer kreativitet och psykologiskt välbefinnande – något som ett starkt psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kan främja.

PSC handlar om hur ledningen värnar om medarbetares psykiska hälsa genom stöd, kommunikation och delaktighet. En ny studie visar att alla fyra PSC-domäner – stöd och engagemang, prioritet, kommunikation och delaktighet – påverkar MDI positivt.

Studien betonar vikten av PSC-ledarskap där chefer aktivt engagerar sig i psykosociala frågor och arbetsvillkor. Genom att tillhandahålla resurser, skapa öppna kommunikationskanaler och stärka medarbetarnas delaktighet kan chefer bidra till en arbetsmiljö som främjar innovation.

Slutsatsen är att ett positivt PSC inte bara gynnar medarbetares välbefinnande utan också är en viktig förutsättning för en mer innovativ och konkurrenskraftig organisation. Företag som investerar i ett starkt PSC kan således förvänta sig både ökad kreativitet och långsiktig framgång.

Källa: Berglund, R. T., Bäckström, I., Johansson, P. E., & Omorede, A. (2024). Employee-Driven Innovation: Exploring The Significance Of Psychosocial Safety Climate And Implications For Management. International Journal of Innovation Management, 28(07n08), 2450034. Länk till artikeln.

Vi har beslutat att ta bort möjligheten att dela innehåll via länk till X/Twitter på vår plattform. Beslutet grundar sig på vår önskan att distansera oss från X, eftersom plattformen inte längre överensstämmer med våra värderingar.

Du kan fortfarande enkelt dela innehåll på Facebook och LinkedIn. Som en del av vår uppdatering har vi också lagt till nya delningsalternativ för Mastodon och BlueSky – ett steg i riktning mot att erbjuda mer inkluderande och framåtblickande val.

En ny svensk studie har undersökt sambandet mellan ledares organisatoriska förutsättningar och genomförandet av systematiskt arbetsmiljöarbete, samt hur detta i sin tur påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och välbefinnande. Studien, använde sig av COPSOQ för att mäta medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Resultaten pekar på på att de organisatoriska förutsättningarna har betydelse för medarbetarnas arbetsrelaterade . Författarna drar slutsatsen att systematiskt arbetsmiljöarbete förbättrar arbetsmiljön och ökar medarbetarnas välbefinnande. Intressant är att denna effekt främst förmedlades genom en ökning av jobb resurser snarare än genom minskade krav i arbetet. Studien bidrar till en mer holistisk förståelse av hur arbetsmiljöledningssystem kan förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och främja en hälsosam arbetsmiljö.

Referens: Lundqvist, D., Reineholm, C., Ståhl, C. and Hellgren, M. (2024), "Occupational health and safety management: managers’ organizational conditions and effect on employee well-being", International Journal of Workplace Health Management, Vol. 17 No. 2, pp. 85-101. För mer detaljer, läs hela artikeln här.