Nyheter

Forskare från Schweiz har undersökt just detta i ett ambitiöst interventionsstudie inom sjukvården. Interventionen bestod av att ledare från olika organisationer fick en tvådagars utbildning och 2–3 timmars gruppbaserad coaching för ledare inom vården. Efter utbildningen fick deltagarna ytterligare 2–3 timmars gruppcoaching och riktlinjer med resultat och strategier för att minska stress på arbetsplatsen. Totalt 206 ledare inom hälso- och sjukvården deltog i interventionsprogrammet och 19 340 vårdpersonal från 165 sjukhus deltog i studien, där man undersökte effekten av interventionen på deras arbetsmiljö (bland annat mätt med COPSOQ). Emot forskarnas förväntningar visade resultaten tyvärr inga signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende exempelvis kvantitativa krav, utvecklingsmöjligheter, ledarskapskvalitet, social gemenskap, tydlighet i roller, erkännande och konflikt mellan arbete och privatliv.

En reflektion man kan göra sig i relation till studien är att det är mer än vanskligt att hitta ett ”quick-fix” när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Även att ledare har en viktig roll, så visar många studier på betydelsen av ett kontinuerligt utvecklingsarbete där medarbetare på olika nivå involveras aktivt i att identifiera problem och hitta lösningar. Med andra ord: ett systematiskt arbetsmiljöarbete!

Du kan läsa forskningsartikeln här.

Den 3 oktober kan du lyssna på vad psykosocialt säkerhetsklimat är på ett frukostseminarium med Rachael Berglund hos Afa För­säkring. Du kan läsa mer och anmäla dig här: Inbjudan: seminarium 3 oktober (apsis.one)

Rachael Berglund har även sammanfattat sin senaste vetenskapliga artikel om PSC:

Artikeln “Manager-driven Intervention for Improved Psychosocial Safety Climate and Psychosocial Work Environment” handlar om hur en chefledd insats kan förbättra den psykosociala säkerhetsklimatet (PSC) och minska psykosociala risker på arbetsplatsen. Studien följde anställda från olika team inom en organisation, uppdelade i interventions- och kontrollgrupper. Cheferna i interventionsgruppen fick en kort utbildning i psykosocial riskbedömning och ledarskap, medan data om PSC och psykosociala arbetsförhållanden samlades in vid tre tillfällen: start, efter sex månader och efter 18 månader.

Studien visade betydande förbättringar i interventionsgruppens PSC, särskilt inom ledningsstöd, prioritering och organisatoriskt deltagande. Dessa förbättringar höll i sig över tid, vilket visar på insatsens effektivitet. Dessutom hade insatsen en positiv inverkan på arbetsroller, medarbetarnas delaktighet i förändringar och kollegialt stöd, vilket understryker vikten av att bygga upp chefernas förmåga att hantera psykosociala risker på flera nivår i organisationen – då chefernas förutsättningar kan ibland vara ett hinder för dem när de försöker skapa en god arbetsmiljö.

Forskningen betonar den avgörande rollen som högsta ledningen har för att skapa ett positivt PSC och behovet av en mångfacetterad, flernivåansats för att hantera psykosociala risker. Genom att involvera chefer på alla nivåer och ge dem nödvändig utbildning och verktyg kan organisationer skapa en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö. Studien framhåller också vikten av kontinuerligt engagemang och stöd från högsta ledningen för att säkerställa framgången med sådana insatser.

Sammanfattningsvis visar resultaten att chefledda insatser kan leda till betydande förbättringar i både det psykosociala säkerhetsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön. Studien ger värdefulla insikter för organisationer som vill implementera effektiva strategier för att hantera psykosociala risker och betonar behovet av fortsatt forskning inom detta område.

Ny svensk forskning undersöker chefers erfarenheter av distansarbete samt samspelet mellan det psykosociala säkerhetsklimatet och arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd.  Projektet har använt instrument som du kan läsa mer om här på hemsidan: COPSOQ och PSC!

Resultaten pekar på att utbrändhet och kognitiv stress är ett minimalt problem för chefer som arbetar på distans. Som man kunna förvänta sig, så var ett bra psykosocialt säkerhetsklimat förknippat med mer inflytande och stöd samt lägre nivå av krav i arbetet. Dessutom förmedlades effekten av psykosocialt säkerhetsklimat på utbrändhet genom krav, och på kognitiv stress genom inflytande.  

Artikelns författare konkluderar att studien understryker vikten av att högsta ledningen prioriterar linjechefernas arbetsrelaterade välbefinnande med fokus på att minska stress och utbrändhet. Detta kan åstadkommas genom att främja ett positivt psykosocialt säkerhetsklimat, tillhandahålla nödvändiga resurser och stödja cheferna under perioder med höga krav i arbetet.

Du kan läsa den vetenskapliga artikeln här.

Källa: Omorede, A., & Berglund, R. T. (2024). The level of burnout and cognitive stress in managers when teleworking: the impact of psychosocial safety climate and the mediating role of demand-control-support. International Journal of Workplace Health Management.

Sommaren är här och för de flesta innebär sommaren även en efterlängtad semester. Under semestern är det viktigt att koppla av och ta det lugnt – men också att göra saker som ger glädje och fyller på energidepoterna.

Om du behöver lite argument för inte att arbeta under semestern finns en alldeles ny COPSOQ-studie från Kanada, som pekar på hälsoriskerna vid obetald överarbete. Du kan läsa den vetenskapliga artikeln här.

Vi på COPSOQ Sverige önskar alla en skön sommar!

En av de stora fördelarna med COPSOQ är att det används i mer än 40 länder. COPSOQ-kollegor i Australien har nu lagt upp ett så kallat Preprint på ResearchSquare. Det vill säga, en artikel som har skickats in till en vetenskaplig tidskrift men som ännu inte har blivit vetenskapligt granskad.

Även om alla skalor inte är exakt samma och en jämförelse må tas med ett nypa salt, är det ganska intressant att se likheter och skillnader i stora drag i jämförelse med hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Medan referensvärden för de flesta kravskalor (t.ex. kvantitativa krav, arbetstempo och rollkonflikt) ligger på ungefär samma nivå i Australien och Sverige, ligger Sverige bättre till när det gäller jobbresurser som exempelvis förutsägbarhet och rolltydlighet. Mest intressant är dock att en mycket större andel av den australiensiska arbetskraften rapporterar att de har utsatts för våld, mobbning, digitala aggressioner och sexuella trakasserier under det senaste året jämfört med vad vi ser i Sverige. Som man skulle kunna förvänta sig pekar jämförelsen också på att oro för arbetslöshet och ändrade arbetsförhållanden är större i Australien än i Sverige. I linje med dessa övergripande tendenser ses att nivån för stress och utbrändhet är betydligt högre i Australien än vad vi ser i Sverige.

Här kan du själv läsa mer om arbetsmiljön i Australien.

En nyligen genomförd studie visar att den upplevda överensstämmelsen mellan kollegors och individens egna politiska åsikter har betydelse för trivseln på jobbet. Specifikt var anställda som rapporterade lägre nivåer av överensstämmelse mellan sina egna och kollegors politiska åsikter  mer benägna att engagera sig i självcensur. Denna tendens var i sin tur kopplad till lägre arbetstillfredsställelse, minskad uppfattad social gemenskap, ökade avsikter att sluta, utbrändhet och rädsla för social isolering. Dessa resultat understryker komplexiteten i att hantera politiska ideologier inom organisatoriska sammanhang, vilket även problematiseras i artikeln. I en tid av ökad politisk polarisering kan det vara av vikt att få en ökad förståelse för vilken betydelse politiska attityder har inom arbetslivet och organisationer.

Du kan läsa den vetenskapliga artikeln här.