Nyheter

Tidigare forskning, bland annat inom akademin, har pekat på utmaningar vid övergången till aktivitetsbaserade kontorsmiljöer. En ny interventionsstudie inom offentlig sektor nyanserar bilden – och visar att ett välplanerat och inkluderande förändringsarbete kan leda till positiva effekter för arbetsmiljön. Studien bygger på data insamlad med COPSOQ.

Medarbetare som varit delaktiga i förändringsprocessen rapporterar bättre kommunikation, starkare chefstöd och färre motstridiga krav än en referensgrupp. Resultaten tyder på att ett helhetsperspektiv med tydlig involvering av både chefer och medarbetare stärker faktorer som tillit, ledarskap och kontroll över arbetet.

Studien pekar på att nyckeln till en framgångsrik övergång till aktivitetsbaserade kontor är ett genomtänkt och långsiktigt arbete – där COPSOQ är ett värdefullt verktyg för att följa upp och förstå arbetsmiljön.

Referens till studien: Pär Löfstrand & Stig Vinberg (2025). The impact of implementation approaches in activity-based workplace transitions: a mixed methods study in the Swedish public sector, Cogent Psychology, 12:1, 2540062.

Sommaren har gjort sitt intåg och med den kommer behovet av vila och återhämtning – något vi alla behöver, även vi som står bakom den här sidan. Därför tar vi en paus och är tillbaka igen i början av augusti. Vi önskar er en riktigt fin sommar så länge!

Förra veckan förvandlades Malmö till en internationell mötesplats för dialog arbetsmiljöfrågor, då den 10:e internationella COPSOQ-workshopen gick av stapeln. Det var inspirerande att möta engagerade forskare och yrkesverksamma från hela världen som arbetar för att främja välmående på arbetsplatsen med hjälp av Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ).

Workshopen, som arrangerades av Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö universitet, erbjöd ett forum för kunskapsutbyte, internationell samverkan och inspiration kring arbetsmiljö och hälsa. Bilden viser några av deltagarna.

Några av höjdpunkterna från programmet:

• Internationella valideringsstudier från Estland, Portugal, Australien och Indonesien, som bekräftade COPSOQ:s användbarhet i olika arbetskulturer.

• Forskning om akademiskt arbetsliv, där tyska studier belyste psykisk belastning bland universitetsanställda och svenska bidrag fokuserade på studenters organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

• Utveckling av referensvärden och resultatpresentation, där exempel från Frankrike, Tyskland och Sverige visade hur COPSOQ-data kan användas för att identifiera risker och främja förebyggande arbete.

• Fallstudier och praktiska exempel från Estland, USA och Turkiet, som visade hur COPSOQ implementeras i arbetsmiljöinsatser och utbildningar.

• Psykisk hälsa i fokus, med studier från Tyskland och Belgien om kopplingar mellan arbetsmiljö, kontroll över arbetstid, återhämtningsbehov och psykiskt välbefinnande.

• Kulturella perspektiv, med presentationer från Kanada och Korea som belyste COPSOQ:s mångsidighet.

• Ledarskap och arbetsmiljö, där inslag från Tyskland, Turkiet och Kanada tog upp chefers roll i riskhantering och deras egen arbetsmiljö.

I workshopens avslutande del inleddes diskussioner om COPSOQ:s framtid i takt med arbetslivets ökande digitalisering. Slutligen valdes Hanne Berthelsen in som styrelseledamot för ytterligare två år – en roll som stärker Sveriges representation och bidrag i det internationella COPSOQ-nätverket.

Workshopen bekräftade det växande globala engagemanget för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser – över gränser och sektorer. Inom kort kommer det att finnas möjlighet att ta del av flera av presentationerna det internationella COPSOQ-nätverkets hemsida.

En ny valideringsstudie av COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire) har nyligen publicerats i Australien – och resultaten väcker viktiga frågor. I alla kategorier rapporterar Australien högre procentandelar av negativa beteenden än Sverige. Jämförelsen med svenska data visar på betydande skillnader i förekomst av negativa beteenden på arbetsplatser, särskilt vad gäller nätmobbning, där Australien rapporterar 9,7 % jämfört med endast 2,7 % i Sverige.

Det är också värt att uppmärksamma att vi i Sverige ännu saknar nationella siffror för lågintensiva negativa beteenden, såsom:

• Skvaller och förtal

• Bråk och konflikter

• Retad på jobbet

Dessa typer av beteenden fungerar sannolikt som tidiga indikatorer och kan – om de inte hanteras – över tid leda till mer högintensiva negativa beteenden såsom mobbning, hot och trakasserier.

🔍 Det här är ett område som förtjänar mer uppmärksamhet i både forskning och arbetsmiljöarbete.

Referenser:

Rahimi, M., Arnold, B., LaMontagne, A. D., & Riley, P. (2025). Validation and benchmarks for the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III) in an Australian working population sample. BMC Public Health, 25(1), 830.

Berthelsen, H., Westerlund, H., Bergström, G., & Burr, H. (2020). Validation of the Copenhagen psychosocial questionnaire version III and establishment of benchmarks for psychosocial risk Management in Sweden. International journal of environmental research and public health, 17(9), 3179.
#arbetsmiljö #copsoq #psykosocialhälsa #forskning #organisationsutveckling #nätmobbning #prevention

---

Glad Påsk önskar COPSOQ Sverige! 🌼🐣🌞
Vi på COPSOQ Sverige vill önska er alla en riktigt glad påsk!
Ta hand om er, njut av utomhusaktiviteter, avslappning och återhämtning – och passa gärna på att umgås med släkt och vänner. -På det viset kan vi förhoppningsvis alla komma tillbaka till jobbet med ny energi och kraft.

En ny COPSOQ studie från forskare vid Högskolan i Gävle har undersökt effekterna av en tvåstegsintervention för att stärka återhämtningen hos kontorsanställda med flexibla arbetsarrangemang. Interventionen bestod av en individuell kurs om digitala verktyg och arbetsstrategier, följt av en arbetsgruppsworkshop för att skapa gemensamma regler och rutiner för flexibelt arbete.

Viktiga resultat:

• Studien genomfördes med 97 anställda vid en svensk myndighet, samt en kontrollgrupp på 70 personer.

• Syftet var att underlätta psykologisk frånkoppling – en nyckelfaktor för återhämtning från arbetsstress – men inga generella signifikanta förändringar sågs efter 6 eller 12 månader.

• Däremot visade sig interventionen vara särskilt gynnsam för medarbetare med hög återhämtningsbelastning, där förbättrad frånkoppling bidrog till bättre återhämtning.

Slutsats:
Att införa tydliga arbetsstrategier och gemensamma riktlinjer för flexibelt arbete kan vara särskilt effektivt för medarbetare med höga återhämtningsbehov. För organisationer som vill stärka medarbetarnas välmående och balans mellan arbete och fritid kan denna modell ge värdefulla insikter.

Referens: Edvinsson, J., Hartig, T., Mathiassen, S. E., Pagard, S., Jahncke, H., & Hallman, D. M. (2025). A Co-Created Workplace Intervention to Promote Recovery in Office Workers with Flexible Work. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 10(1).Länk till den vetenskapliga artikel.