Nyheter

Ny svensk forskning undersöker chefers erfarenheter av distansarbete samt samspelet mellan det psykosociala säkerhetsklimatet och arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd.  Projektet har använt instrument som du kan läsa mer om här på hemsidan: COPSOQ och PSC!

Resultaten pekar på att utbrändhet och kognitiv stress är ett minimalt problem för chefer som arbetar på distans. Som man kunna förvänta sig, så var ett bra psykosocialt säkerhetsklimat förknippat med mer inflytande och stöd samt lägre nivå av krav i arbetet. Dessutom förmedlades effekten av psykosocialt säkerhetsklimat på utbrändhet genom krav, och på kognitiv stress genom inflytande.  

Artikelns författare konkluderar att studien understryker vikten av att högsta ledningen prioriterar linjechefernas arbetsrelaterade välbefinnande med fokus på att minska stress och utbrändhet. Detta kan åstadkommas genom att främja ett positivt psykosocialt säkerhetsklimat, tillhandahålla nödvändiga resurser och stödja cheferna under perioder med höga krav i arbetet.

Du kan läsa den vetenskapliga artikeln här.

Källa: Omorede, A., & Berglund, R. T. (2024). The level of burnout and cognitive stress in managers when teleworking: the impact of psychosocial safety climate and the mediating role of demand-control-support. International Journal of Workplace Health Management.

Sommaren är här och för de flesta innebär sommaren även en efterlängtad semester. Under semestern är det viktigt att koppla av och ta det lugnt – men också att göra saker som ger glädje och fyller på energidepoterna.

Om du behöver lite argument för inte att arbeta under semestern finns en alldeles ny COPSOQ-studie från Kanada, som pekar på hälsoriskerna vid obetald överarbete. Du kan läsa den vetenskapliga artikeln här.

Vi på COPSOQ Sverige önskar alla en skön sommar!

En av de stora fördelarna med COPSOQ är att det används i mer än 40 länder. COPSOQ-kollegor i Australien har nu lagt upp ett så kallat Preprint på ResearchSquare. Det vill säga, en artikel som har skickats in till en vetenskaplig tidskrift men som ännu inte har blivit vetenskapligt granskad.

Även om alla skalor inte är exakt samma och en jämförelse må tas med ett nypa salt, är det ganska intressant att se likheter och skillnader i stora drag i jämförelse med hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Medan referensvärden för de flesta kravskalor (t.ex. kvantitativa krav, arbetstempo och rollkonflikt) ligger på ungefär samma nivå i Australien och Sverige, ligger Sverige bättre till när det gäller jobbresurser som exempelvis förutsägbarhet och rolltydlighet. Mest intressant är dock att en mycket större andel av den australiensiska arbetskraften rapporterar att de har utsatts för våld, mobbning, digitala aggressioner och sexuella trakasserier under det senaste året jämfört med vad vi ser i Sverige. Som man skulle kunna förvänta sig pekar jämförelsen också på att oro för arbetslöshet och ändrade arbetsförhållanden är större i Australien än i Sverige. I linje med dessa övergripande tendenser ses att nivån för stress och utbrändhet är betydligt högre i Australien än vad vi ser i Sverige.

Här kan du själv läsa mer om arbetsmiljön i Australien.

En nyligen genomförd studie visar att den upplevda överensstämmelsen mellan kollegors och individens egna politiska åsikter har betydelse för trivseln på jobbet. Specifikt var anställda som rapporterade lägre nivåer av överensstämmelse mellan sina egna och kollegors politiska åsikter  mer benägna att engagera sig i självcensur. Denna tendens var i sin tur kopplad till lägre arbetstillfredsställelse, minskad uppfattad social gemenskap, ökade avsikter att sluta, utbrändhet och rädsla för social isolering. Dessa resultat understryker komplexiteten i att hantera politiska ideologier inom organisatoriska sammanhang, vilket även problematiseras i artikeln. I en tid av ökad politisk polarisering kan det vara av vikt att få en ökad förståelse för vilken betydelse politiska attityder har inom arbetslivet och organisationer.

Du kan läsa den vetenskapliga artikeln här.

Införandet av digitala teknologier innebära att personalen upplever en avlastning eller en extra belastning. I en ny tysk COPSOQ studie med deltagande av 204 akutläkare har forskarna lagt in extra frågor om just detta. Resultaten visar en betydande påverkan av digitala stressfaktorer på personalens välbefinnande och arbetsprestation, vilket indikerar behovet av förebyggande åtgärder för att hantera teknikrelaterad stress.

Läs artikeln här

Arbetslivet digitaliseras allt mer. Förutom de fördelar det kan ge, så öppnar det tyvärr även för att aggressioner kan uttryckas på nätet, via emails mm. Tidigare forskning visar att sådana händelser kan ha stor betydelse för arbetstagares hälsa och motivation. I COPSOQ frågar vi därför: ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkningar på sociala medier (t.ex. Facebook), via e-post eller SMS som har något med ditt arbete att göra?” Bland arbetstagare i Sverige svarar 2.8% att de har upplevt detta en eller fler gångar inom det senaste året. Det kan uppstå i relationen med arbetskamrater och från kunder, klienter, patienter, elever m.fl.

Studiens resultat pekar på att offentligt anställda och chefer är särskilt utsatta för cyberaggressioner. Analyserna visar dessutom en större utsatthet bland människor i arbetssituationer där det finns höga förväntningar på att vara tillgänglig utanför arbetstid, där man anser att det finns mindre bra möjlighet att utföra sitt arbete med tillfredsställande kvalitet och där det finns höga känslomässiga krav. Kön och ålder visade däremot inte på samband med digitala aggressioner. Därmed pekar studien på att det finns en potential för arbetsplatser att förebygga digitala aggressioner genom systematiskt arbetsmiljöarbete.

Du kan läsa mer om digitala aggressioner här på hemsidan och du hittar den vetenskapliga artikeln här.