Nyheter

Innovation är en nyckelfaktor i dagens snabbrörliga affärsvärld, och företag inser alltmer vikten av att låta medarbetarna bidra med nya idéer och förbättringar. Medarbetardriven innovation (MDI) kräver dock en arbetsmiljö som stödjer kreativitet och psykologiskt välbefinnande – något som ett starkt psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kan främja.

PSC handlar om hur ledningen värnar om medarbetares psykiska hälsa genom stöd, kommunikation och delaktighet. En ny studie visar att alla fyra PSC-domäner – stöd och engagemang, prioritet, kommunikation och delaktighet – påverkar MDI positivt.

Studien betonar vikten av PSC-ledarskap där chefer aktivt engagerar sig i psykosociala frågor och arbetsvillkor. Genom att tillhandahålla resurser, skapa öppna kommunikationskanaler och stärka medarbetarnas delaktighet kan chefer bidra till en arbetsmiljö som främjar innovation.

Slutsatsen är att ett positivt PSC inte bara gynnar medarbetares välbefinnande utan också är en viktig förutsättning för en mer innovativ och konkurrenskraftig organisation. Företag som investerar i ett starkt PSC kan således förvänta sig både ökad kreativitet och långsiktig framgång.

Källa: Berglund, R. T., Bäckström, I., Johansson, P. E., & Omorede, A. (2024). Employee-Driven Innovation: Exploring The Significance Of Psychosocial Safety Climate And Implications For Management. International Journal of Innovation Management, 28(07n08), 2450034. Länk till artikeln.

Vi har beslutat att ta bort möjligheten att dela innehåll via länk till X/Twitter på vår plattform. Beslutet grundar sig på vår önskan att distansera oss från X, eftersom plattformen inte längre överensstämmer med våra värderingar.

Du kan fortfarande enkelt dela innehåll på Facebook och LinkedIn. Som en del av vår uppdatering har vi också lagt till nya delningsalternativ för Mastodon och BlueSky – ett steg i riktning mot att erbjuda mer inkluderande och framåtblickande val.

En ny svensk studie har undersökt sambandet mellan ledares organisatoriska förutsättningar och genomförandet av systematiskt arbetsmiljöarbete, samt hur detta i sin tur påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och välbefinnande. Studien, använde sig av COPSOQ för att mäta medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Resultaten pekar på på att de organisatoriska förutsättningarna har betydelse för medarbetarnas arbetsrelaterade . Författarna drar slutsatsen att systematiskt arbetsmiljöarbete förbättrar arbetsmiljön och ökar medarbetarnas välbefinnande. Intressant är att denna effekt främst förmedlades genom en ökning av jobb resurser snarare än genom minskade krav i arbetet. Studien bidrar till en mer holistisk förståelse av hur arbetsmiljöledningssystem kan förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och främja en hälsosam arbetsmiljö.

Referens: Lundqvist, D., Reineholm, C., Ståhl, C. and Hellgren, M. (2024), "Occupational health and safety management: managers’ organizational conditions and effect on employee well-being", International Journal of Workplace Health Management, Vol. 17 No. 2, pp. 85-101. För mer detaljer, läs hela artikeln här.

🎅 Att vara jultomte – mer än bara ett jobb 🎅

Under november och december fylls våra skärmar och sociala medier av bilder på barn som besöker jultomten, en symbol för julens magi. Men enligt forskaren Philip Hancock finns en annan sida av den tillfälliga rollen som "jultomte-för-hyra": det är en säsongsbetonad serviceyrkesroll fylld av utmaningar.

Förutom tidspress och krav på att hålla karaktären intakt, möter vissa tomtar oväntade risker. Hancock berättar om tomtar som hotats med vapen, utsatts för fysisk aggression eller pressats att jobba snabbare för att möta köande familjers förväntningar. Trots dessa utmaningar visar många av de intervjuade tomtarna en djup yrkesstolthet och engagemang. Många investerar i egna kostymer och växer riktiga skägg för att förkroppsliga rollen. Yrket är en påminnelse om den emotionella arbetskraft som ofta krävs i serviceyrken, särskilt under högtidernas hektiska säsonger.

God jul och gott nytt år!

Länk till en vetenskaplig artikel från 2013 om jultomte-gig-arbete

Forskare från Schweiz har undersökt just detta i ett ambitiöst interventionsstudie inom sjukvården. Interventionen bestod av att ledare från olika organisationer fick en tvådagars utbildning och 2–3 timmars gruppbaserad coaching för ledare inom vården. Efter utbildningen fick deltagarna ytterligare 2–3 timmars gruppcoaching och riktlinjer med resultat och strategier för att minska stress på arbetsplatsen. Totalt 206 ledare inom hälso- och sjukvården deltog i interventionsprogrammet och 19 340 vårdpersonal från 165 sjukhus deltog i studien, där man undersökte effekten av interventionen på deras arbetsmiljö (bland annat mätt med COPSOQ). Emot forskarnas förväntningar visade resultaten tyvärr inga signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende exempelvis kvantitativa krav, utvecklingsmöjligheter, ledarskapskvalitet, social gemenskap, tydlighet i roller, erkännande och konflikt mellan arbete och privatliv.

En reflektion man kan göra sig i relation till studien är att det är mer än vanskligt att hitta ett ”quick-fix” när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Även att ledare har en viktig roll, så visar många studier på betydelsen av ett kontinuerligt utvecklingsarbete där medarbetare på olika nivå involveras aktivt i att identifiera problem och hitta lösningar. Med andra ord: ett systematiskt arbetsmiljöarbete!

Du kan läsa forskningsartikeln här.

Den 3 oktober kan du lyssna på vad psykosocialt säkerhetsklimat är på ett frukostseminarium med Rachael Berglund hos Afa För­säkring. Du kan läsa mer och anmäla dig här: Inbjudan: seminarium 3 oktober (apsis.one)

Rachael Berglund har även sammanfattat sin senaste vetenskapliga artikel om PSC:

Artikeln “Manager-driven Intervention for Improved Psychosocial Safety Climate and Psychosocial Work Environment” handlar om hur en chefledd insats kan förbättra den psykosociala säkerhetsklimatet (PSC) och minska psykosociala risker på arbetsplatsen. Studien följde anställda från olika team inom en organisation, uppdelade i interventions- och kontrollgrupper. Cheferna i interventionsgruppen fick en kort utbildning i psykosocial riskbedömning och ledarskap, medan data om PSC och psykosociala arbetsförhållanden samlades in vid tre tillfällen: start, efter sex månader och efter 18 månader.

Studien visade betydande förbättringar i interventionsgruppens PSC, särskilt inom ledningsstöd, prioritering och organisatoriskt deltagande. Dessa förbättringar höll i sig över tid, vilket visar på insatsens effektivitet. Dessutom hade insatsen en positiv inverkan på arbetsroller, medarbetarnas delaktighet i förändringar och kollegialt stöd, vilket understryker vikten av att bygga upp chefernas förmåga att hantera psykosociala risker på flera nivår i organisationen – då chefernas förutsättningar kan ibland vara ett hinder för dem när de försöker skapa en god arbetsmiljö.

Forskningen betonar den avgörande rollen som högsta ledningen har för att skapa ett positivt PSC och behovet av en mångfacetterad, flernivåansats för att hantera psykosociala risker. Genom att involvera chefer på alla nivåer och ge dem nödvändig utbildning och verktyg kan organisationer skapa en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö. Studien framhåller också vikten av kontinuerligt engagemang och stöd från högsta ledningen för att säkerställa framgången med sådana insatser.

Sammanfattningsvis visar resultaten att chefledda insatser kan leda till betydande förbättringar i både det psykosociala säkerhetsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön. Studien ger värdefulla insikter för organisationer som vill implementera effektiva strategier för att hantera psykosociala risker och betonar behovet av fortsatt forskning inom detta område.