Nyheter

En ny COPSOQ studie från forskare vid Högskolan i Gävle har undersökt effekterna av en tvåstegsintervention för att stärka återhämtningen hos kontorsanställda med flexibla arbetsarrangemang. Interventionen bestod av en individuell kurs om digitala verktyg och arbetsstrategier, följt av en arbetsgruppsworkshop för att skapa gemensamma regler och rutiner för flexibelt arbete.

Viktiga resultat:

• Studien genomfördes med 97 anställda vid en svensk myndighet, samt en kontrollgrupp på 70 personer.

• Syftet var att underlätta psykologisk frånkoppling – en nyckelfaktor för återhämtning från arbetsstress – men inga generella signifikanta förändringar sågs efter 6 eller 12 månader.

• Däremot visade sig interventionen vara särskilt gynnsam för medarbetare med hög återhämtningsbelastning, där förbättrad frånkoppling bidrog till bättre återhämtning.

Slutsats:
Att införa tydliga arbetsstrategier och gemensamma riktlinjer för flexibelt arbete kan vara särskilt effektivt för medarbetare med höga återhämtningsbehov. För organisationer som vill stärka medarbetarnas välmående och balans mellan arbete och fritid kan denna modell ge värdefulla insikter.

Referens: Edvinsson, J., Hartig, T., Mathiassen, S. E., Pagard, S., Jahncke, H., & Hallman, D. M. (2025). A Co-Created Workplace Intervention to Promote Recovery in Office Workers with Flexible Work. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 10(1).Länk till den vetenskapliga artikel.

Innovation är en nyckelfaktor i dagens snabbrörliga affärsvärld, och företag inser alltmer vikten av att låta medarbetarna bidra med nya idéer och förbättringar. Medarbetardriven innovation (MDI) kräver dock en arbetsmiljö som stödjer kreativitet och psykologiskt välbefinnande – något som ett starkt psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kan främja.

PSC handlar om hur ledningen värnar om medarbetares psykiska hälsa genom stöd, kommunikation och delaktighet. En ny studie visar att alla fyra PSC-domäner – stöd och engagemang, prioritet, kommunikation och delaktighet – påverkar MDI positivt.

Studien betonar vikten av PSC-ledarskap där chefer aktivt engagerar sig i psykosociala frågor och arbetsvillkor. Genom att tillhandahålla resurser, skapa öppna kommunikationskanaler och stärka medarbetarnas delaktighet kan chefer bidra till en arbetsmiljö som främjar innovation.

Slutsatsen är att ett positivt PSC inte bara gynnar medarbetares välbefinnande utan också är en viktig förutsättning för en mer innovativ och konkurrenskraftig organisation. Företag som investerar i ett starkt PSC kan således förvänta sig både ökad kreativitet och långsiktig framgång.

Källa: Berglund, R. T., Bäckström, I., Johansson, P. E., & Omorede, A. (2024). Employee-Driven Innovation: Exploring The Significance Of Psychosocial Safety Climate And Implications For Management. International Journal of Innovation Management, 28(07n08), 2450034. Länk till artikeln.

Vi har beslutat att ta bort möjligheten att dela innehåll via länk till X/Twitter på vår plattform. Beslutet grundar sig på vår önskan att distansera oss från X, eftersom plattformen inte längre överensstämmer med våra värderingar.

Du kan fortfarande enkelt dela innehåll på Facebook och LinkedIn. Som en del av vår uppdatering har vi också lagt till nya delningsalternativ för Mastodon och BlueSky – ett steg i riktning mot att erbjuda mer inkluderande och framåtblickande val.

En ny svensk studie har undersökt sambandet mellan ledares organisatoriska förutsättningar och genomförandet av systematiskt arbetsmiljöarbete, samt hur detta i sin tur påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och välbefinnande. Studien, använde sig av COPSOQ för att mäta medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Resultaten pekar på på att de organisatoriska förutsättningarna har betydelse för medarbetarnas arbetsrelaterade . Författarna drar slutsatsen att systematiskt arbetsmiljöarbete förbättrar arbetsmiljön och ökar medarbetarnas välbefinnande. Intressant är att denna effekt främst förmedlades genom en ökning av jobb resurser snarare än genom minskade krav i arbetet. Studien bidrar till en mer holistisk förståelse av hur arbetsmiljöledningssystem kan förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och främja en hälsosam arbetsmiljö.

Referens: Lundqvist, D., Reineholm, C., Ståhl, C. and Hellgren, M. (2024), "Occupational health and safety management: managers’ organizational conditions and effect on employee well-being", International Journal of Workplace Health Management, Vol. 17 No. 2, pp. 85-101. För mer detaljer, läs hela artikeln här.

🎅 Att vara jultomte – mer än bara ett jobb 🎅

Under november och december fylls våra skärmar och sociala medier av bilder på barn som besöker jultomten, en symbol för julens magi. Men enligt forskaren Philip Hancock finns en annan sida av den tillfälliga rollen som "jultomte-för-hyra": det är en säsongsbetonad serviceyrkesroll fylld av utmaningar.

Förutom tidspress och krav på att hålla karaktären intakt, möter vissa tomtar oväntade risker. Hancock berättar om tomtar som hotats med vapen, utsatts för fysisk aggression eller pressats att jobba snabbare för att möta köande familjers förväntningar. Trots dessa utmaningar visar många av de intervjuade tomtarna en djup yrkesstolthet och engagemang. Många investerar i egna kostymer och växer riktiga skägg för att förkroppsliga rollen. Yrket är en påminnelse om den emotionella arbetskraft som ofta krävs i serviceyrken, särskilt under högtidernas hektiska säsonger.

God jul och gott nytt år!

Länk till en vetenskaplig artikel från 2013 om jultomte-gig-arbete

Forskare från Schweiz har undersökt just detta i ett ambitiöst interventionsstudie inom sjukvården. Interventionen bestod av att ledare från olika organisationer fick en tvådagars utbildning och 2–3 timmars gruppbaserad coaching för ledare inom vården. Efter utbildningen fick deltagarna ytterligare 2–3 timmars gruppcoaching och riktlinjer med resultat och strategier för att minska stress på arbetsplatsen. Totalt 206 ledare inom hälso- och sjukvården deltog i interventionsprogrammet och 19 340 vårdpersonal från 165 sjukhus deltog i studien, där man undersökte effekten av interventionen på deras arbetsmiljö (bland annat mätt med COPSOQ). Emot forskarnas förväntningar visade resultaten tyvärr inga signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende exempelvis kvantitativa krav, utvecklingsmöjligheter, ledarskapskvalitet, social gemenskap, tydlighet i roller, erkännande och konflikt mellan arbete och privatliv.

En reflektion man kan göra sig i relation till studien är att det är mer än vanskligt att hitta ett ”quick-fix” när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Även att ledare har en viktig roll, så visar många studier på betydelsen av ett kontinuerligt utvecklingsarbete där medarbetare på olika nivå involveras aktivt i att identifiera problem och hitta lösningar. Med andra ord: ett systematiskt arbetsmiljöarbete!

Du kan läsa forskningsartikeln här.