Nyheter

Julen kan vara härlig, men också stressig. Ny forskning visar att miljön där du handlar din julgran faktiskt kan påverka hur mycket du återhämtar dig från mental trötthet. En studie med över 1 200 deltagare jämförde utomhusförsäljning av riktiga granar med inomhusmiljöer med konstgranar – och resultatet är klart: riktiga träd i naturmiljö ger större mental återhämtning än de mest glittriga fejkgranarna.

Forskningen pekar på att “mjuk fascination” – alltså den lugnande, naturliga känslan av riktiga träd – hjälper hjärnan att slappna av mer än den “hårda fascinationen” hos artificiella granar. Ordning och rymd i granutställningen förstärker dessutom effekten. Kort sagt: om du vill känna dig mentalt piggare inför julruschen, satsa på riktiga granar och frisk luft – glitter och lampor räcker inte!

Tips till arbetsplatser: Vill ni skapa en julmiljö som faktiskt återhämtar personalen? Ta in några riktiga granar, gärna utomhus eller i ett luftigt kontorslandskap – det gör mer för trivseln än en plastgran i fikarummet.

Vi på COPSOQ önskar alla en riktigt glad jul! 🎄
Om du är nyfiken på att läsa mer hittar du den vetenskapliga studien här. Referens: Pierskalla, C. D., Deng, J., McGill, D. W., & Jiang, S. (2024). Effect of biophilic shopping environments featuring Christmas trees on perceived attentional and mental fatigue: A national study. Urban Forestry & Urban Greening, 95, 128309.

Ibland kan det vara vanskligt att komma från kartläggning till agerande. Forskare vid Malmö universitet har nu lanserat Hövlighetsguiden, ett nytt verktyg för att stärka den sociala arbetsmiljön på arbetsplatser. Guiden bygger på forskning vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) och erbjuder konkreta metoder, övningar och reflektioner för att främja hövlighet och respekt i vardagen.

Med Hövlighetsguiden får arbetsgivare och medarbetare ett praktiskt stöd för att omsätta resultat från COPSOQ-undersökningar i vardagliga handlingar som stärker samarbete, trivsel och hälsa.

Läs mer på https://mau.se/forskning/forskningscentrum/centrum-for-tillampad-arbetslivsforskning-och-utvardering/hovlighetsguiden/

En ny kohortstudie från Danmark visar att förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön kan leda till betydande ekonomiska besparingar, främst genom minskad sjukfrånvaro.

Studien omfattade 71 207 arbetstagare som deltog i den nationella undersökningen Work Environment and Health in Denmark. Genom att länka enkätsvar till registerdata beräknade forskarna de ekonomiska effekterna av hypotetiska förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön.

Resultaten visar att en övergång från den minst till den mest gynnsamma arbetsmiljön skulle innebära en samhällsekonomisk vinst motsvarande i genomsnitt 1 685 euro (cirka 19 000 kronor) per arbetstagare och år. När forskarna i stället modellerade förbättringar från dagens nivå till den mest önskvärda situationen blev vinsten lägre men fortfarande tydlig: 305 euro (cirka 3 400 kronor) per arbetstagare och år.

De största bidragen till de beräknade vinsterna kom från minskade hot om våld, förbättrad ledningskvalitet och starkare socialt stöd från kollegor. Effekterna var mer uttalade för kvinnor än för män samt större inom offentlig sektor än privat.

Forskarna drar slutsatsen att satsningar på att stärka den psykosociala arbetsmiljön inte bara har positiva hälsoeffekter för individen, utan även kan ge betydande ekonomiska vinster på både arbetsgivar- och samhällsnivå.

Resultaten belyser vikten av att se arbetsmiljöinvesteringar inte enbart som en kostnad utan som en strategisk satsning. För svenska arbetsplatser, där ohälsorelaterad frånvaro utgör en stor utmaning, kan liknande insatser ha potential att både främja välbefinnande och stärka konkurrenskraften.

Källa: Graversen BK, Hansen KS, Rugulies R, Sørensen JK, Larsen AD. (2025) Economic gains from hypothetical improvements in the psychosocial work environment: A cohort study of 71 207 workers in Denmark. Scandinavian Journal of Work Environment and Health. https://doi.org/10.5271/sjweh.4244 |

Tidigare forskning, bland annat inom akademin, har pekat på utmaningar vid övergången till aktivitetsbaserade kontorsmiljöer. En ny interventionsstudie inom offentlig sektor nyanserar bilden – och visar att ett välplanerat och inkluderande förändringsarbete kan leda till positiva effekter för arbetsmiljön. Studien bygger på data insamlad med COPSOQ.

Medarbetare som varit delaktiga i förändringsprocessen rapporterar bättre kommunikation, starkare chefstöd och färre motstridiga krav än en referensgrupp. Resultaten tyder på att ett helhetsperspektiv med tydlig involvering av både chefer och medarbetare stärker faktorer som tillit, ledarskap och kontroll över arbetet.

Studien pekar på att nyckeln till en framgångsrik övergång till aktivitetsbaserade kontor är ett genomtänkt och långsiktigt arbete – där COPSOQ är ett värdefullt verktyg för att följa upp och förstå arbetsmiljön.

Referens till studien: Pär Löfstrand & Stig Vinberg (2025). The impact of implementation approaches in activity-based workplace transitions: a mixed methods study in the Swedish public sector, Cogent Psychology, 12:1, 2540062.

Sommaren har gjort sitt intåg och med den kommer behovet av vila och återhämtning – något vi alla behöver, även vi som står bakom den här sidan. Därför tar vi en paus och är tillbaka igen i början av augusti. Vi önskar er en riktigt fin sommar så länge!

Förra veckan förvandlades Malmö till en internationell mötesplats för dialog arbetsmiljöfrågor, då den 10:e internationella COPSOQ-workshopen gick av stapeln. Det var inspirerande att möta engagerade forskare och yrkesverksamma från hela världen som arbetar för att främja välmående på arbetsplatsen med hjälp av Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ).

Workshopen, som arrangerades av Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö universitet, erbjöd ett forum för kunskapsutbyte, internationell samverkan och inspiration kring arbetsmiljö och hälsa. Bilden viser några av deltagarna.

Några av höjdpunkterna från programmet:

• Internationella valideringsstudier från Estland, Portugal, Australien och Indonesien, som bekräftade COPSOQ:s användbarhet i olika arbetskulturer.

• Forskning om akademiskt arbetsliv, där tyska studier belyste psykisk belastning bland universitetsanställda och svenska bidrag fokuserade på studenters organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

• Utveckling av referensvärden och resultatpresentation, där exempel från Frankrike, Tyskland och Sverige visade hur COPSOQ-data kan användas för att identifiera risker och främja förebyggande arbete.

• Fallstudier och praktiska exempel från Estland, USA och Turkiet, som visade hur COPSOQ implementeras i arbetsmiljöinsatser och utbildningar.

• Psykisk hälsa i fokus, med studier från Tyskland och Belgien om kopplingar mellan arbetsmiljö, kontroll över arbetstid, återhämtningsbehov och psykiskt välbefinnande.

• Kulturella perspektiv, med presentationer från Kanada och Korea som belyste COPSOQ:s mångsidighet.

• Ledarskap och arbetsmiljö, där inslag från Tyskland, Turkiet och Kanada tog upp chefers roll i riskhantering och deras egen arbetsmiljö.

I workshopens avslutande del inleddes diskussioner om COPSOQ:s framtid i takt med arbetslivets ökande digitalisering. Slutligen valdes Hanne Berthelsen in som styrelseledamot för ytterligare två år – en roll som stärker Sveriges representation och bidrag i det internationella COPSOQ-nätverket.

Workshopen bekräftade det växande globala engagemanget för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser – över gränser och sektorer. Inom kort kommer det att finnas möjlighet att ta del av flera av presentationerna det internationella COPSOQ-nätverkets hemsida.