Nyheter

Nästan alla skolledare i Australien har utsatts för offensiva beteenden – konsekvenserna påverkar både hälsa och produktivitet.

En ny rapport Unveiling the Ripple Effect från Australien visar att nästan 94 % av skolledarna under det senaste året utsatts för offensiva beteenden, och att nästan 70 % upplevt tre eller fler typer samtidigt. Forskarna använde COPSOQ-frågor för att mäta konflikter, ryktesspridning, hot, fysisk aggression och cybermobbning – som oftast kom från elever eller föräldrar.

Rapporten kopplar dessa beteenden till ökad stress, sämre sömn och minskad produktivitet, med effekter som sprider sig i hela skolorganisationen. Den ekonomiska kostnaden uppskattas till över 206 miljoner dollar per år för den australiska utbildningssektorn.

Problematiken känns igen även i Sverige, men frekvensen och intensiteten är betydligt högre i Australien. Skolledare berättar om hur aggressiva föräldrar och konflikter bland elever kan ta så mycket tid och energi att planering, personalstöd och strategiskt arbete får stå tillbaka.

För att minska stress och produktivitetsförluster betonar forskarna behovet av nationella riktlinjer, tydligare rättsligt skydd, bättre psykologiskt stöd och insatser för att främja respekt och trygghet i skolan.

Här är en länk till hela rapporten.

Julen kan vara härlig, men också stressig. Ny forskning visar att miljön där du handlar din julgran faktiskt kan påverka hur mycket du återhämtar dig från mental trötthet. En studie med över 1 200 deltagare jämförde utomhusförsäljning av riktiga granar med inomhusmiljöer med konstgranar – och resultatet är klart: riktiga träd i naturmiljö ger större mental återhämtning än de mest glittriga fejkgranarna.

Forskningen pekar på att “mjuk fascination” – alltså den lugnande, naturliga känslan av riktiga träd – hjälper hjärnan att slappna av mer än den “hårda fascinationen” hos artificiella granar. Ordning och rymd i granutställningen förstärker dessutom effekten. Kort sagt: om du vill känna dig mentalt piggare inför julruschen, satsa på riktiga granar och frisk luft – glitter och lampor räcker inte!

Tips till arbetsplatser: Vill ni skapa en julmiljö som faktiskt återhämtar personalen? Ta in några riktiga granar, gärna utomhus eller i ett luftigt kontorslandskap – det gör mer för trivseln än en plastgran i fikarummet.

Vi på COPSOQ önskar alla en riktigt glad jul! 🎄
Om du är nyfiken på att läsa mer hittar du den vetenskapliga studien här. Referens: Pierskalla, C. D., Deng, J., McGill, D. W., & Jiang, S. (2024). Effect of biophilic shopping environments featuring Christmas trees on perceived attentional and mental fatigue: A national study. Urban Forestry & Urban Greening, 95, 128309.

Ibland kan det vara vanskligt att komma från kartläggning till agerande. Forskare vid Malmö universitet har nu lanserat Hövlighetsguiden, ett nytt verktyg för att stärka den sociala arbetsmiljön på arbetsplatser. Guiden bygger på forskning vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) och erbjuder konkreta metoder, övningar och reflektioner för att främja hövlighet och respekt i vardagen.

Med Hövlighetsguiden får arbetsgivare och medarbetare ett praktiskt stöd för att omsätta resultat från COPSOQ-undersökningar i vardagliga handlingar som stärker samarbete, trivsel och hälsa.

Läs mer på https://mau.se/forskning/forskningscentrum/centrum-for-tillampad-arbetslivsforskning-och-utvardering/hovlighetsguiden/

En ny kohortstudie från Danmark visar att förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön kan leda till betydande ekonomiska besparingar, främst genom minskad sjukfrånvaro.

Studien omfattade 71 207 arbetstagare som deltog i den nationella undersökningen Work Environment and Health in Denmark. Genom att länka enkätsvar till registerdata beräknade forskarna de ekonomiska effekterna av hypotetiska förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön.

Resultaten visar att en övergång från den minst till den mest gynnsamma arbetsmiljön skulle innebära en samhällsekonomisk vinst motsvarande i genomsnitt 1 685 euro (cirka 19 000 kronor) per arbetstagare och år. När forskarna i stället modellerade förbättringar från dagens nivå till den mest önskvärda situationen blev vinsten lägre men fortfarande tydlig: 305 euro (cirka 3 400 kronor) per arbetstagare och år.

De största bidragen till de beräknade vinsterna kom från minskade hot om våld, förbättrad ledningskvalitet och starkare socialt stöd från kollegor. Effekterna var mer uttalade för kvinnor än för män samt större inom offentlig sektor än privat.

Forskarna drar slutsatsen att satsningar på att stärka den psykosociala arbetsmiljön inte bara har positiva hälsoeffekter för individen, utan även kan ge betydande ekonomiska vinster på både arbetsgivar- och samhällsnivå.

Resultaten belyser vikten av att se arbetsmiljöinvesteringar inte enbart som en kostnad utan som en strategisk satsning. För svenska arbetsplatser, där ohälsorelaterad frånvaro utgör en stor utmaning, kan liknande insatser ha potential att både främja välbefinnande och stärka konkurrenskraften.

Källa: Graversen BK, Hansen KS, Rugulies R, Sørensen JK, Larsen AD. (2025) Economic gains from hypothetical improvements in the psychosocial work environment: A cohort study of 71 207 workers in Denmark. Scandinavian Journal of Work Environment and Health. https://doi.org/10.5271/sjweh.4244 |

Tidigare forskning, bland annat inom akademin, har pekat på utmaningar vid övergången till aktivitetsbaserade kontorsmiljöer. En ny interventionsstudie inom offentlig sektor nyanserar bilden – och visar att ett välplanerat och inkluderande förändringsarbete kan leda till positiva effekter för arbetsmiljön. Studien bygger på data insamlad med COPSOQ.

Medarbetare som varit delaktiga i förändringsprocessen rapporterar bättre kommunikation, starkare chefstöd och färre motstridiga krav än en referensgrupp. Resultaten tyder på att ett helhetsperspektiv med tydlig involvering av både chefer och medarbetare stärker faktorer som tillit, ledarskap och kontroll över arbetet.

Studien pekar på att nyckeln till en framgångsrik övergång till aktivitetsbaserade kontor är ett genomtänkt och långsiktigt arbete – där COPSOQ är ett värdefullt verktyg för att följa upp och förstå arbetsmiljön.

Referens till studien: Pär Löfstrand & Stig Vinberg (2025). The impact of implementation approaches in activity-based workplace transitions: a mixed methods study in the Swedish public sector, Cogent Psychology, 12:1, 2540062.

Sommaren har gjort sitt intåg och med den kommer behovet av vila och återhämtning – något vi alla behöver, även vi som står bakom den här sidan. Därför tar vi en paus och är tillbaka igen i början av augusti. Vi önskar er en riktigt fin sommar så länge!