Nyheter

I ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt omkring digitala aggressioner har intervjuer underbyggt att det utgör en arbetsmiljörisk inom skolan. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa.

Just nu testar vi en verktygslåda som tagits fram för skolor som stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att både proaktivt och reaktivt hantera problemet med digitala aggressioner från tredje part. När materialet är färdigtestat kommer det bli tillgängligt att ladda ner på en ny temasida här på copsoq.se.

Verktygslådan innehåller en digital guide, en informationsfilm/podd och tre kortfilmer som kan användas som underlag för diskussion om digitala aggressioner.

Den 2 mars 2023, arrangerar AFA Försäkring ett hybridseminarium om COPSOQ! Anmäl dig redan idag!

Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ, är ett verktyg för mätning av väsentliga aspekter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, såväl risk- som friskfaktorer. COPSOQ vilar på en vetenskaplig grund och används idag i stora delar av världen. Verktyget är utvecklat för att bidra till förbättrad kommunikation mellan arbetsplatser, de som arbetar med arbetsmiljöfrågor och forskare.

Hur kan vi använda arbetsmiljöverktyget COPSOQ? Hur skapar vi förutsättningar för delaktighet och engagemang i arbetsmiljöarbetet?

Under seminariet presenteras verktyget och vad det innebär att det är forskningsförankrat. Genom konkreta exempel och erfarenheter från praktiken berättar föreläsarna om hur COPSOQ, och de referensvärden som är utvecklade för den svenska arbetsmarknaden, kan användas för att utveckla arbetsplatser och organisationer genom systematiskt arbetsmiljöarbete.

Medverkande:
Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation och forskare, Malmö universitet.

Hanna Ljungberg, arbetsmiljöspecialist, Malmö universitet och tidigare huvudskyddsombud inom Malmö stad.

Moderator: Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning, FoU.

I en vetenskaplig artikel från förre hösten presenteras en studie från Danmark där forskarna har följt över 69 000 individer. Studiens fokus var att undersöka betydelsen av kombinerade organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer i relation till potentiell långtidssjukskrivning.

Resultatet visade att dåliga resultat inom flera kombinationer av olika organisatoriska och sociala arbetsmiljöområden var relaterat till en högre risk för långtidssjukskrivning. Dåliga resultat inom alla områden var relaterat till högst risk. Resultatet visade dessutom att dåliga resultat inom en eller två områden inte ökade risken för långtidssjukskrivning om det fanns bra resultat inom andra områden.

Sammanfattningsvis bekräftar resultatet av studien den helhetssyn av risk- och friskfaktorer som vi även förespråkar inom COPSOQ.

Det är önskvärt att fler stannar längre på arbetsmarknaden och därför behöver man en inkluderande och utvecklande arbetsmiljö utan åldersdiskrimination.

I en ny artikel presenteras resultatet av en validering av Age-Inclusive Work Environment Instrument (AIWEI) – ett instrument som täcker över frågor gällande diskriminering, inkludering och utvecklingsmöjligheter i relation till ålder på arbetsplatser.  Instrumentet bygger främst på COPSOQ frågor. Studien är genomförd i ett samarbete mellan forskare vid CTA, Malmö universitet, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och University of Adelaide, Australien.

Resultatet visade på god validitet för instrumentet. Samtidigt ger instrumentet möjlighet att fånga ålders-inkluderande miljöer för både yngre och äldre medarbetare. I studien fann man även att ålders-inkluderande arbetsmiljö både existerar som ett fenomen på gruppnivå genom delade uppfattningar inom organisationer, och som ett fenomen på individnivå. Dessa insikter är av relevans för utveckling och implementering av policys och strategier inom organisationer för att säkra en ålders-inkluderande arbetsmiljö.

Vi på COPSOQ önskar alla en god jul och ett gott nytt år!

Destruktivt ledarskap är mer vanligt förekommande än som så. Faktisk upplever mer än varje tredje medarbetare på svenska arbetsplatser det.

Susanne Tafvelin, docent vid Umeå universitet och ansvarig för FoU-projektet:  

”Destruktivt ledarskap är inte bara en konsekvens av chefers personlighet, utan det beror även på att många chefer har bristande förutsättningar i form av hög arbetsbelastning, otydliga uppdrag samt upplever stress, vilket i sin tur triggar destruktiva ledarbeteenden.”

Den goda nyheten för arbetsplatser är att man kan arbeta proaktivt med problematiken till gagn för såväl chefer som medarbetare och organisation. Inom ramen för projektet har de tagit fram en guide till organisationer som vill förebygga destruktivt ledarskap, som kan laddas ner kostnadsfritt.