Nyheter

En grupp av forskare från Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering,Malmö universitet kommer under de kommande tre åren undersöka långsiktiga hälsokonsekvenser av illegitima arbetsuppgifter och möjliga förklaringsmekanismer. Du kan läsa mer om studien i en intervju med Projektledare Constanze Leineweber i Sunt arbetsliv.

Om man anser att en arbetsuppgifter ligger utanför ens uppdrag och och känns orimlig då kallas den för en illegitim arbetsuppgift. Sådana arbetsuppgifter kan delas in i två kategorier:

• Onödiga arbetsuppgifter – skulle inte behöva göras om saker organiserades annorlunda.

• Oskäliga arbetsuppgifter – ligger utanför ens arbetsuppdrag och man tycker de egentligen borde göras av någon annan person eller yrkesgrupp.

Teorin om ”Stress as an Offence to the Self” (stress som ett hot mot självet) utvecklades av den schweiziske psykologiprofessorn Norbert Semmer, som en förklaring till varför illegitima arbetsuppgifter kan leda till stress och ohälsa. Ett grundantagande i teorin är att människor anstränger sig för att upprätthålla en positiv självbild, alltså att det är ett grundläggande mänskligt behov att värna om självkänslan. Det innefattar både en personlig självkänsla och en social självkänsla. Därmed blir ett hot mot självkänslan påfrestande och kan leda till stress.

Forskarna Rachael Tripney Berglund och Tomas Backström från Mälardalens universitet står bakom ett fyraårigt projekt, ”Kan teamcoachning påverka det psykosociala säkerhetsklimatet för  ökad hälsa och effektivitet?", som är finansierat av AFA. De har genomfört en interventionsstudie i samarbete med Volvo Construction Equipment där chefer fick utbildning i riskbedömning och dialog.

Analyserna visade på att det inte fans skillnader i psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) mellan arbetsplatser som fick interventionen och kontrollgruppen innan utbildningen. Sex månader senare hade PSC och andra viktiga aspekter av arbetsmiljön blivit tydligt bättre på de arbetsplatser där ledningen hade fått utbildningen medan inget var hänt för kontrollgruppen – och effekten höll i sig efter 18 månader.

En vetenskaplig artikel är på väg, men tills den kommer kan du läsa mer i en intervju i Kvalitetsmagasinet, och i deras rapport. Mer om PSC hittar du på våra temasidor!

Hösten närmar sig och dagarna börjar bli kortare. Här kommer länkar till några av de podcasts om arbetslivet, som vi på COPSOQ gillar att lyssna på. Kanske en idé att ta en promenad och få ny inspiration till arbetet?

Om du klarar av danskan, då har Brinkmanns briks ett hösttema om arbetslivsfrågor med danska forskare i studien. Det finns också en amerikansk podcast Healthy Work, som är värd att lyssna på. Slutligen får vi inte glömma bort de svenska Allt är arbetsmiljö och Fråga Forskaren.

Vi i det svenska COPSOQ teamet är aktuella med en ny svensk COPSOQ artikel där vi tittat närmare på ledarskapskvalitetens betydelse för arbetsmiljöfaktorer och vårdkvalitet.

Karies i tänderna är ett betydande folkhälsoproblem, men som tur är går det att förebygga. I denna studie har vi funnit att desto bättre folktandvårdsklinikers personalgrupp bedömer ledarskapskvaliteten på kliniken, desto bättre samarbetsklimat, tydligare rollförväntningar och lägre genomsnittlig nivå av utbrändhet rapporterade personalen. Det är egentligen inget nytt, men vad som är intressant och aldrig tidigare visats är att desto bättre ledarskapskvalitet desto mer sannolikt var det att patienter med karies i tänderna fick de förebyggande behandlingar som kan minska behovet av framtida tandläkarbesök för att få gjort nya fyllningar. Därmed pekar våra resultat på vikten av att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett kompetent ledarskap inom tandvården, till gagn för både personal och patienter.

En ny svensk studie där svar från 1,128 kommersiella piloter ingår har undersökt sjuknärvaro/olämpligt närvaro grunnat trötthet och liknande. Så många som 7 ut av 10 rapporterade att det hade hänt minst en gång under det senaste året.  Resultaten visade dessutom på de förväntade samband mellan organisatoriska och psykosocial arbetsförhållanden och sjuknärvaro. Särskilt  anställningsotrygghet och höga krav i arbetet var förknippade med sjuknärvaro. Däremot visade studien ingen skillnader beroende på typ av anställning och avlöningsform.

Författarna betonar vikten av att flygbolag kontinuerligt övervakar och proaktivt analyserar sina piloter uppfattning om det psykosociala och säkerhetsmässiga klimatet, oavsett anställning eller kompensationssystem, för att minska risken för piloter flyger i en tillstånd som kan äventyra flygsäkerheten.

Vi på COPSOQ önskar alla en skön och avkopplande sommar!