Nyheter

I ett nytt forskningsprojekt finansierat av AFA försäkring, ska forskare vid Malmö universitet utveckla och utvärdera en insatsmetod och ett metodstöd för socialt arbetsmiljöarbete.

Ur AFA Försäkrings pressmedelande: "Organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem som kränkningar, utfrysning och trakasserier orsakar allt fler sjukskrivningar. Ohövlighet är en form av kränkande särbehandling som kan orsaka stressrelaterad ohälsa. Idag saknas vetenskapligt framtagna metoder för systematiskt arbete med det sociala klimatet på arbetsplatser i Sverige. Utveckling av en insatsmetod baserad på en amerikansk modell för respektfullt beteende kan ge ett verktyg för socialt arbetsmiljöarbete och förebygga ohälsa i arbetslivet.

Kristoffer Holm, vid Malmö universitet, tilldelas 3 458 000 kronor för att utveckla och utvärdera en insatsmetod och ett metodstöd för socialt arbetsmiljöarbete baserat på modellen Civility, Respect and Engagement in the Workplace, CREW. Själva insatsen kommer att genomföras i form av workshoppar med deltagare från förskolor, en teaterorganisation och ett privat teknikkonsultföretag."

Kristoffer Holms avhandling som vi skrev om i början på året fokuserade på konsekvenser av att bevittna ohövliga beteenden i arbetslivet.

Andelen äldre personer ökar i världen, och då även andelen äldre på arbetsmarknaden. I många länder har därför pensionsåldern höjts för att möta den demografiska utvecklingen.

I en ny studie från Tyskland har forskare följt personer under 7 års tid för att undersöka kvalitet i arbetet och motivation till att arbeta – och hur utvecklingen ser ut hos äldre medarbetare. De fann bl.a. att äldre personer på arbetsmarknaden tenderade att byta till mindre fysiskt ansträngande jobb. Studien understryker även vikten att ta hänsyn till kvalitet i arbetet i skapandet och implementeringen av strategier för att förlänga arbetslivet.

I en ny longitudinell studie från Danmark undersöktes känslomässiga krav och långtidssjukskrivning. Studien omfattar över 1,5 miljoner danskar i yrkesverksam ålder som har följts i i 10 år, från 2001 till 2010.

Resultatet visar att höga känslomässiga krav var förknippat med en ökad risk för långtidssjukskrivning, samt att sambandet var ännu starkare om medarbetaren även upplevde låga utvecklingsmöjligheter och en hög grad av rollkonflikter.

Inom många yrken med höga känslomässiga krav, är det en del av yrket i sig, exempelvis inom skola, vård och omsorg. För att undvika långtidssjukskrivningar kan det utifrån denna studie vara en god idé att se över just utvecklingsmöjligheter och rollkonflikter på arbetsplatsen – dock bör känslomässiga krav även hanteras för sig med adekvat möjlighet till reflektion och återhämtning.

Vi har uppdaterat vår hemsida! Vi jobbar ständigt på att förbättra upplevelsen av copsoq.se, och har under det senaste året jobbat för en ny layout som bl.a. ligger i linje med kraven för hemsidor ut ett funktionsvariations perspektiv. Det betyder bl.a. att hemsidan nu kan användas enbart med hjälp av tab och enter.

Från startsidan kan du nu som användare gå direkt till centrala sidor: om COPSOQ, licens, temasidor, bibliotek och diagram. Vi har även förbättrat layouten för många sidor, vilket skapar en större och bättre överblick.

Vi har skapat ett par nya sidor, för dig som student och för dig som praktiker.

Mer material och nya sidor kommer löpande under hösten, så håll utkik!

Vi vill tipsa om ett öppet webbinarium som organiseras av ILO och de nordiska länderna med titeln: "Working in an unpredictable world - The Nordic perspective on safe work in the future".

"The webinar, organized by ILO and the Nordic countries, will present the latest research on the unpredictable world of work and proactive preventive actions to ensure Decent and Safe Work." 

Webbinariumet genomförs den 18 september, kl.9.00–10.30. Det är gratis att delta, och är öppet för alla.

I en ny artikel har forskare i Australien undersökt hur psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kan byggas upp inom ramen för olika scenarier av organisatorisk förändring. Det första scenariet handlade om att under 8 månader genomföra en intervention för mellanchefer, där fokus var att anta PSC i respektive arbetsgrupper och minska jobbstressorer. Det andra scenariet var pandemin COVID-19 (vilken inträffade 4 månader in i studien). I studien ingick även en kontrollgrupp, som inte deltog i interventionen.

Resultatet visade att det psykosociala säkerhetsklimatet ökade signifikant i det första scenariot – vilket tyder på att interventionen som riktades mot mellancheferna lyckades öka PSC under en 4-månaders period i arbetsgruppen. I det andra scenariot påverkades bägge grupper positivt. Forskarna beskriver hur pandemin ställde skarpa krav till högsta ledningen, krävde omedelbar och tydlig handling vilket påverkade bägge arbetsgrupper positivt. Exemplet illustrerar hur kraftfull ledningens vilja och engagemang kan vara i byggandet av psykosocialt säkerhetsklimat i olika scenarier.

Läs mer om Psykosocialt säkerhetsklimat på våra temasidor!