Nyheter

I en ny artikel har forskare i Australien undersökt hur psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kan byggas upp inom ramen för olika scenarier av organisatorisk förändring. Det första scenariet handlade om att under 8 månader genomföra en intervention för mellanchefer, där fokus var att anta PSC i respektive arbetsgrupper och minska jobbstressorer. Det andra scenariet var pandemin COVID-19 (vilken inträffade 4 månader in i studien). I studien ingick även en kontrollgrupp, som inte deltog i interventionen.

Resultatet visade att det psykosociala säkerhetsklimatet ökade signifikant i det första scenariot – vilket tyder på att interventionen som riktades mot mellancheferna lyckades öka PSC under en 4-månaders period i arbetsgruppen. I det andra scenariot påverkades bägge grupper positivt. Forskarna beskriver hur pandemin ställde skarpa krav till högsta ledningen, krävde omedelbar och tydlig handling vilket påverkade bägge arbetsgrupper positivt. Exemplet illustrerar hur kraftfull ledningens vilja och engagemang kan vara i byggandet av psykosocialt säkerhetsklimat i olika scenarier.

Läs mer om Psykosocialt säkerhetsklimat på våra temasidor!

I en ny artikel har Jenny Jakobsson undersökt våld utfört av patienter på sjukhusavdelningar genom avdelningschefernas perspektiv. Studien är kvalitativ, och underlaget består av 15 semi-strukturerade intervjuer med avdelningschefer på sjukhus.

De mest vanligt förekommande formerna av våld anses som mindre allvarliga och relaterade till patienternas tillstånd eller besökare som inte är tillfreds. Samtidigt fokuserar sjukhusorganisationen på allvarliga, men sällan förekommande incidenter. Detta resulterar i att avdelningscheferna på sjukhusen har begränsade möjligheter att skapa en säker arbetsmiljö i vardagen.

Artikeln och studien är en del av ett forskningsprojekt; Hot och våld mot hälso- och sjukvårdspersonal: HOPE-studien. Genom HOPE-studien avser forskargruppen att undersöka förekomst och upplevelser av hot och våld orsakat av patienter eller anhöriga på kirurgiska vårdavdelningar.

Vi är tillbaka efter sommarledigheten och glädjes över att en av våra COPSOQ-artiklar från 2018 är bland topp 10% mest citerade från tidskriften PLOS ONE!

Artikeln, Copenhagen Psychosocial Questionnaire – A validation study using the Job Demand-Resources model, bygger på COPSOQ II. Den har laddats ner över 6000 gånger som PDF!

Eftersom vi har gått över till COPSOQ III, passar vi på att länka upp till den vetenskapliga artikel som fastställer de svenska referensvärdena för COPSOQ III: Validation of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III and Establishment of Benchmarks for Psychosocial Risk Management in Sweden.

Under hösten kommer vi genomföra en del förändringar här på hemsidan, håll utkik!

Sommaren är här och för de flesta innebär sommaren även en efterlängtad semester. Under semestern är det viktigt att koppla av och ta det lugnt – men också att göra saker som ger glädje och fyller på energidepoterna.

Vi på COPSOQ Sverige önskar alla en skön sommar, och simma lugnt!

Sjukfrånvaro kan ses som ett mått på hälsostatusen hos den arbetande delen av befolkningen globalt. Forskning har även kunnat belägga ett samband mellan lång sjukfrånvaro och sämre hälsa. Ämnet debatteras ofta på olika håll och på olika nivåer i samhället då sjukfrånvaro innebär stora kostnader – mänskliga, sociala och samhälleliga. Vilken roll spelar då arbetsmiljön i det här?

En stor studie från Danmark undersökte sambandet mellan självskattad stress och sjukfrånvaro. Resultatet visade att självskattad stress predikterar risken för sjukfrånvaro, speciellt för kvinnor. Självskattad stress mättes med en fråga som också återfinns i COPSOQ (i COPSOQ frågar vi dock om de senaste 4 veckorna) ”Under de senaste 2 veckorna känt dig stressad?”.

I en europeisk undersökning från 2010, undersöktes olika arbetsmiljöfaktorers samband med sjukfrånvaro i 34 länder. Undersökningen använde sig av COPSOQ och kunde konkludera att krav i arbetet (kvantitativa krav, krav om att dölja känslor), utvecklingsmöjligheter, sociala relationer (rollkonflikter, ledarskapskvalitet, socialt stöd och social gemenskap), arbetsplatsrelaterat våld (fysiskt våld, mobbning och diskriminering), skift arbete och befordring hade ett samband med lång sjukfrånvaro.

Social och organisatorisk arbetsmiljö innefattar även fysisk arbetsmiljö – det kan handla om allt från tunga lyft, ansträngande arbetspositioner till dåligt ljus, dålig luft osv. En undersökning från Sverige gällande sjuksköterskor och vårdbiträden, hittade att hög psykosocial belastning och hög fysisk belastning ökar risken för längre sjukfrånvaro för både sjuksköterskor och vårdbiträden. Det kunde även identifieras att lågt inflytande i kombination med hög fysisk belastning och ansträngande arbetspositioner ökade risken för sjukfrånvaro bland vårdbiträden. Resultaten indikerar att sjukfrånvaron kan minska om belastningen minskas både psykosocialt och fysiskt.

Vi på COPSOQ Sverige önskar en glad midsommar!