Nyheter

Utformningen av kontor har sett olika ut i olika tider, inom olika branscher och sektorer. Det finns många olika typer, och på senare år har vi sett en utveckling som i högre grad styr mot aktivitetsbaserade kontor.

Hur kontorsmiljöer utformas har stor betydelse för arbetsmiljön – även den organisatoriska och sociala. Den fysiska utformningen påverkar hur vi arbetar, hur vi möts och interagerar.

I en studie (delvis COPSOQ) genomförd före och efter ett universitets flytt till aktivitetsbaserade lokaler, visade resultatet på minskad produktivitet och tillfredsställelse med arbetet.

Under pandemin har en stor andel arbetat hemifrån – och som vi kunde berätta i ett par nyheter runt det senaste årsskiftet, har många upplevt det som positivt på flera sätt. Samtidigt kan distansarbete skapa utmaningar i relation till gemenskap och aspekter gällande arbetsklimat. Det är viktigt att komma ihåg, att även arbetsklimatet ska vara hållbart – och att tomma eller krympande kontor kan få konsekvenser för gemenskapen på arbetsplatser.

Läs mer om Förändringar väntar kontoret – i Publikt, som ges ut av Fackförbundet ST.

I en ny studie från Danmark har en grupp forskare tittat närmare mikro-träning på jobbet. Fokus för studien var att se vilken potential mikro-träning kan ha relaterat till långtidssjukfrånvaro på populationsnivå.

Undersökningen baserar sig på registerdata från över 70 000 personer som arbetar i Danmark. I studien har de också kontrollerat för andra faktorer, exempelvis faktorer rörande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – och i denna del har de använt sig av COPSOQ.

Resultatet visade på en reducerad risk för långtidssjukfrånvaro om mikro-träning genomfördes på arbetstid. Studien visade också att om mikro-träningen genomfördes av alla medarbetare, kunde risken för långtidssjukfrånvaro minskas med upp emot 12,8%. Sammanfattningsvis visar resultaten på att mikro-träning under arbetstid har en potential att förebygga långtidssjukskrivningar.

Vi har under hösten 2021 fått uppdraget av Malmö universitet att ta fram ett impact case om våra COPSOQ-projekt, där vi beskriver vår forskning och dess positiva påverkan på samhället. 

Rådet för samverkan vid Malmö universitet bjuder därför in till digitalt seminarium där vi tillsammans med kollegor som fått samma uppdrag presenterar våra erfarenheter och reflektioner kring arbetet och dess resultat.

Läs mer och anmäl dig till seminariet här!

Göteborgs universitet bjuder in till öppet digitalt seminarium om nätmobbning och digitala kränkningar med dr. Rebecka Cowen Forssell den 8 februari.

Beskrivning av seminariets innehåll: Nätmobbning och digitala kränkningar är exempel på digitaliseringens negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa. Hur kan vi förstå och förklara framväxten av nätmobbning? Vilka individuella, sociala och organisatoriska implikationer för nätmobbning med sig? Och på vilket sätt bidrar det digitala rummet till interaktionen och konsekvenserna av kränkningarna?

dr. Rebecka Cowen Forssell tilldelades Årets HR-forskningspris 2020 för sin avhandling "Cyberbullying transformation of working life and its boundaries".

En ny studie från Tyskland styrker validiteten av COPSOQ. I studien har forskarna undersökt hur väl COPSOQ förutsäger samtidigt uppmätta, självrapporterade mätningar av hälsa och (yrkesmässigt) välbefinnande.

Studien visade god validitet för COPSOQ – samtidigt som COPSOQ ger en detaljerad bild av arbetsförhållandena och kan vara att föredra för förbättringsstrategier på arbetsplatser.

Ett nytt år har börjat, och med det nya utmaningar. Pandemin har fortfarande världen i sitt grepp vilket på olika sätt ställer krav i relation till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Många arbetar fortfarande hemifrån, vilket kan skapa utmaningar för de sociala aspekterna på arbetsplatser – men även utmaningar i relation till ledarskap. Utmaningarna till trots, visar en rapport från Sverige 2021 om arbete på distans under pandemin att respondenterna i studien på flera olika skalor upplevde en förbättring, exempelvis gällande arbetstempo och inflytande, samt tillfredsställelse med arbetet under perioden de arbetade på distans.

För frontpersonal inom kontaktyrken har pandemin haft en påverkan på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vilket uppmärksammades flera gånger under 2021. Två år av pandemi med ökat tryck på vårdinrättningar och omsorgsyrken har på olika sätt förstärkt och tydliggjort brister inom arbetsmiljöfrågor inom dessa sektorer.

Under 2022 har vi på COPSOQ planerat för fler uppdateringar på hemsidan, bl.a. i form av nya temasidor. Har du frågor om COPSOQ? Tveka inte att ta kontakt med oss på info@copsoq.se.