Nyheter

En ny svensk studie med över 4 000 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor visar att organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer har stor betydelse för hur vårdpersonal upplever kvaliteten i den vård de ger.

Studien bygger på data från två mättillfällen med ett år emellan och använder COPSOQ, BAT samt andra validerade instrument för att mäta arbetsmiljö, utmattningssymtom och upplevd vårdkvalitet.

Resultaten visar att utmattningssymtom delvis förklarar sambandet mellan arbetsmiljö och upplevd vårdkvalitet. Särskilt tydligt var sambandet mellan högt inflytande i arbetet och bättre upplevd vårdkvalitet – oavsett profession. Forskarna såg även yrkesspecifika skillnader: för läkare var sambanden mellan illegitima arbetsuppgifter och utmattningssymptom samt vårdkvalitet särskilt starka, medan höga kvantitativa krav hade stor betydelse för sjuksköterskor.

Studien understryker vikten av hållbara arbetsvillkor inom vården. Ökat inflytande, minskad belastning och mer fokus på kärnuppdraget kan sannolikt bidra till både en bättre arbetsrelaterad hälsa för medarbetarna och högre kvalitet i vården.

Referens: Gynning, B., Brulin, E., Karlsson, E., Gustavsson, P., Christiansen, F., & Teoh, K. (2026). Is burnout a mediator between psychosocial work environment and perceived quality of care provided in healthcare professionals? A prospective 1-year follow-up study. International Journal of Nursing Studies, 180, 105554.

Ny forskning publicerad i tidskriften Journal of Business and Psychology visar att känslomässiga krav i arbetet inte bara påverkar individen under arbetsdagen – utan också kan spilla över på familjelivet. Studien är särskilt relevant för välfärdssektorn, där många yrken – exempelvis inom vård, omsorg och skola – präglas av just höga känslomässiga krav.

I dagboksstudien bland arbetande föräldrar undersökte forskarna hur känslomässiga krav i arbetet (mätta med COPSOQ) kan påverka familjelivet från dag till dag. I stället för att mäta arbete–familjkonflikt direkt studeras sambandet mellan dagliga emotionella arbetskrav och irritation mot familjemedlemmar på kvällen. Resultaten visar att högre känslomässiga krav i arbetet hänger samman med ökad irritation hemma, delvis förklarat av att personer fortsätter att grubbla känslomässigt över arbetet efter arbetsdagen. Studien visar också att självreflektion fungerar som en skyddande faktor: personer med högre förmåga att reflektera över och tolka sin arbetsrelaterade stress uppvisar mindre negativ spillover, särskilt i relationen till sina barn. Sammantaget bidrar studien med ny kunskap om hur arbetsbelastning påverkar familjelivet, vilken roll kognitiva processer spelar, och varför det är viktigt att skilja mellan olika relationer inom familjen.

Sammantaget understryker den nya studien värdet av att arbeta systematiskt med att minska och hantera känslomässiga krav i arbetsmiljön. I detta arbete kan verktyg som COPSOQ spela en central roll i att synliggöra sådana krav och hur de samspelar med andra faktorer i arbetsmiljön. Sådana underlag behövs för att utveckla ett hållbart arbete inom välfärdssektorn.

Källa: Junker, N.M., Marx-Fleck, S., Heimrich, J. et al. The Role of Self-Reflectivity in the Association Between Emotional Demands at Work and Irritability Toward Family Members at Home. J Bus Psychol (2026). Länk till artikeln.

En ny forskningsartikel i Frontiers in Organizational Psychology belyser hur korta, frekventa medarbetarundersökningar – så kallade pulse surveys/pulsmätningar – används på arbetsplatser.

Studien bygger på djupintervjuer med nyckelpersoner inom HR, linjechefer och andra beslutsfattare från organisationer i olika sektorer och storlekar. Resultaten visar att pulse surveys främst används för att mäta engagemang och medarbetarnöjdhet, men att implementeringen ser mycket olika ut mellan arbetsplatserna. Ett tydligt engagemang från chefer och HR-funktioner lyfts fram som en avgörande framgångsfaktor för att undersökningarna ska leda till meningsfull uppföljning och åtgärder.

Forskarna pekar också på metodologiska och etiska utmaningar, till exempel när grupper är små eller när chefer själva är föremål för uppföljning. Studien visar att pulse surveys kan komplettera traditionella riskbedömningar inom psykosocialt arbetsmiljöarbete, men att integration i befintliga processer är viktig för att de ska bidra till förbättringar.

Källa: Berthelsen H and Muhonen T (2026) Taking the pulse: a qualitative study on pulse survey implementation. Frontiers in Organizational Psychology. 3:1696769. doi: 10.3389/forgp.2025.1696769

Nästan alla skolledare i Australien har utsatts för offensiva beteenden – konsekvenserna påverkar både hälsa och produktivitet.

En ny rapport Unveiling the Ripple Effect från Australien visar att nästan 94 % av skolledarna under det senaste året utsatts för offensiva beteenden, och att nästan 70 % upplevt tre eller fler typer samtidigt. Forskarna använde COPSOQ-frågor för att mäta konflikter, ryktesspridning, hot, fysisk aggression och cybermobbning – som oftast kom från elever eller föräldrar.

Rapporten kopplar dessa beteenden till ökad stress, sämre sömn och minskad produktivitet, med effekter som sprider sig i hela skolorganisationen. Den ekonomiska kostnaden uppskattas till över 206 miljoner dollar per år för den australiska utbildningssektorn.

Problematiken känns igen även i Sverige, men frekvensen och intensiteten är betydligt högre i Australien. Skolledare berättar om hur aggressiva föräldrar och konflikter bland elever kan ta så mycket tid och energi att planering, personalstöd och strategiskt arbete får stå tillbaka.

För att minska stress och produktivitetsförluster betonar forskarna behovet av nationella riktlinjer, tydligare rättsligt skydd, bättre psykologiskt stöd och insatser för att främja respekt och trygghet i skolan.

Här är en länk till hela rapporten.

Julen kan vara härlig, men också stressig. Ny forskning visar att miljön där du handlar din julgran faktiskt kan påverka hur mycket du återhämtar dig från mental trötthet. En studie med över 1 200 deltagare jämförde utomhusförsäljning av riktiga granar med inomhusmiljöer med konstgranar – och resultatet är klart: riktiga träd i naturmiljö ger större mental återhämtning än de mest glittriga fejkgranarna.

Forskningen pekar på att “mjuk fascination” – alltså den lugnande, naturliga känslan av riktiga träd – hjälper hjärnan att slappna av mer än den “hårda fascinationen” hos artificiella granar. Ordning och rymd i granutställningen förstärker dessutom effekten. Kort sagt: om du vill känna dig mentalt piggare inför julruschen, satsa på riktiga granar och frisk luft – glitter och lampor räcker inte!

Tips till arbetsplatser: Vill ni skapa en julmiljö som faktiskt återhämtar personalen? Ta in några riktiga granar, gärna utomhus eller i ett luftigt kontorslandskap – det gör mer för trivseln än en plastgran i fikarummet.

Vi på COPSOQ önskar alla en riktigt glad jul! 🎄
Om du är nyfiken på att läsa mer hittar du den vetenskapliga studien här. Referens: Pierskalla, C. D., Deng, J., McGill, D. W., & Jiang, S. (2024). Effect of biophilic shopping environments featuring Christmas trees on perceived attentional and mental fatigue: A national study. Urban Forestry & Urban Greening, 95, 128309.

Ibland kan det vara vanskligt att komma från kartläggning till agerande. Forskare vid Malmö universitet har nu lanserat Hövlighetsguiden, ett nytt verktyg för att stärka den sociala arbetsmiljön på arbetsplatser. Guiden bygger på forskning vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) och erbjuder konkreta metoder, övningar och reflektioner för att främja hövlighet och respekt i vardagen.

Med Hövlighetsguiden får arbetsgivare och medarbetare ett praktiskt stöd för att omsätta resultat från COPSOQ-undersökningar i vardagliga handlingar som stärker samarbete, trivsel och hälsa.

Läs mer på https://mau.se/forskning/forskningscentrum/centrum-for-tillampad-arbetslivsforskning-och-utvardering/hovlighetsguiden/