Nyheter

Vårkänslor, digitala möten och fysisk aktivitet

Våren har kommit till vår del av halvklotet och vi går mot ljusare tider – både när det gäller antalet soltimmar och prognoserna kring den rådande pandemin.

 

Fortfarande arbetar många hemifrån, och de digitala mötena har blivit ett fast inslag under arbetsdagen. De digitala mötena skiljer sig på många sätt från de fysiska, och många texter, nyheter och artiklar har under det senaste året beskrivit skillnaderna, utmaningarna och hur det påverkar oss att ha möten genom en skärm. I flera av dessa tas olika problematiker upp, så som bristen på ögonkontakt, alternativt att deltagarna förväntas titta in i kameran under hela mötet. Vid ett fysiskt möte, tittar vi både varandra i ögonen, men gör också annat – ex. skriver anteckningar, använder icke-verbalt språk, sneglar ut genom fönstret, kollar mail på dator eller mobil, läser utkast osv. Hur vi möts digitalt är inte ett lika utforskat område, och det finns varierande normer för hur mötena bör föregå – ska kameran vara på/av, förväntas vi titta in i kameran under hela mötet, och är det fel att exempelvis dricka lite vatten, hämta en kopp kaffe eller kolla mailen/mobilen parallellt? Några av dessa utmaningar tas upp i en ny artikel från Suntarbetsliv – Så kan ni få mänskligare digitala möten.

 

En annan hälsoaspekt som blivit påtaglig under pandemin är nedgången i fysisk aktivitet. När vi arbetar hemma, behöver vi inte transportera oss till vår arbetsplats, exempelvis genom att gå eller cykla. Det blir lätt så, att många sätter sig vid datorn, och sitter där till arbetsdagens slut. I vanliga fall, hade många av oss rört oss under arbetsdagen – för att hämta saker, till och från olika möten osv. Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt, både för den fysiska hälsan, men även för den psykiska. Regelbunden fysisk aktivitet kan exempelvis förbättra koncentrationsförmågan och ge mer energi i vardagen. NIVA Education har tagit fram videor om hemmaträning för personer som arbetar hemma i samarbete med Lars L. Andersen från det nationella forskningscentret för arbetsmiljö i Danmark.

Nya temasidor om psykosocialt säkerhetsklimat (PSC)

I en ny artikel hos Suntarbetsliv lyfts psykosocialt säkerhetsklimat upp som ett viktigt verktyg vid arbetsplatsundersökningar.

 

Instrumentet har sitt ursprung i Australien, men används numera i flera länder inom såväl forskning som praktik. Med hjälp av PSC analyseras medarbetarnas uppfattning av högsta ledningens agerande avseende psykosociala arbetsmiljörisker och stressförebyggande arbete. PSC kan betraktas som den bakomliggande orsaken (’cause of the causes’) till hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut i organisationen. Som ett grundläggande klimat skapar PSC förutsättningarna för ledarskap, krav och resurser i organisationen, vilka i sin tur är av betydelse för stress, motivation, produktivitet mm.

 

I en relativt ny studie har vi tittat närmare på den korta versionen av instrumentet, PSC–4.  Med hjälp av fyra frågor om PSC kan man identifiera arbetsplatsens risknivå vad gäller organisatorisk och social arbetsmiljö. Risknivån har tagits fram med avstamp i AFS 2015:4 och kan kopplas till arbetsmiljöfaktorer som undersöktes med COPSOQ skalor. Fler studier visar på potentialen i att förbättra arbetsmiljön genom att ändra det psykosociala säkerhetsklimatet.

 

Här på hemsidan har vi en hel temasida, som förklarar begreppet och verktyget. Du kan också läsa mer om hur PSC mäts, hur det kan användas och tolkas samt hur det förhåller sig till COPSOQ.

Friskfaktorer på organisatorisk nivå – slutredovisning från regeringsuppdrag

Under veckan publicerades slutredovisningen för regeringsuppdraget ”Friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid” som genomförts av Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan. Du kan ta del av nyheten på Myndighetens hemsida här.

 

Friskfaktorer är faktorer som har utgångspunkt i det som fungerar bra och bidrar till en hälsosam arbetsmiljö – viktiga aspekter ur ett långsiktigt och hållbarhetsperspektiv. Om arbetsmiljön inte bara är bra utan även hälsofrämjande och bidrar till produktivitet gynnar det såväl enskilda individer, organisationer och verksamheter som samhället i stort.

 

Inom ramen för uppdraget har forskning och studier inom området granskats och däribland COPSOQ. Projektgruppen har identifierat ett par potentiella friskfaktorer på organisatorisk nivå som verkar hälsofrämjande:

  • goda förutsättningar för ledarskap,
  • goda förutsättningar för utvecklingsmöjligheter och lärande,
  • goda förutsättningar för delaktighet och kommunikation,
  • goda förutsättningar för arbete med mål och värdegrund,
  • goda förutsättningar för strategiskt arbetsmiljöarbete samt arbete med hälsoläge och sjukfrånvaro.

Ohövlighet i arbetslivet – ny svensk avhandling

Ohövliga beteenden är ett vanligt förekommande fenomen, med negativa effekter för individer, organisationer och samhället. En ny avhandling från Lunds universitet av Kristoffer Holm har undersökt vilken påverkan bevittnad ohövlighet har i arbetslivet. Avhandlingen består av tre delstudier, och i två av dessa har COPSOQ varit en del av studierna.

 

Resultaten från avhandlingen tyder bland annat på att bevittnad ohövlighet kan påverka åskådarnas beteende både på kort och lång sikt, att psykosociala faktorer riskerar förstärka spridningsprocessen av ohövliga beteenden på arbetsplatser, samt att en mängd olika coping-beteenden används och att dessa i sin tur kan vidmakthålla en ohövlig arbetskultur.

Arbetsmiljö, trygghet och ansvar

Under den rådande pandemin har mycket ställts på sin spets – så även inom arbetslivet. För några har det exempelvis inneburit nya rutiner och användandet av skyddsutrustning av olika slag. För andra har det inneburit att arbetet inte utförs på arbetsplatsen längre, utan i hemmet.

 

Att arbeta hemifrån istället för på arbetsplatsen kan medföra nya utmaningar kopplat till arbetsmiljön – både den fysiska och den organisatoriska och sociala. Vissa har inrättat kontor hemma, med nya möbler och anpassade stolar. Andra har fått utföra arbetsuppgifterna vid köksbordet, i soffan eller på de sittplatser som nu finns tillgängliga i hemmet. Att inte ha en ordentlig arbetsplats, med rätt utrustning, har stor betydelse för den fysiska arbetsmiljön och kan innebära konsekvenser för medarbetarnas fysiska hälsa.

 

Samtidigt påverkar det i stor utsträckning den organisatoriska och sociala arbetsmiljön när vi inte träffar våra kollegor på arbetsplatsen. Spontan interaktion mellan kollegor, socialt stöd och gemenskap påverkas i hög grad när vi inte ses och umgås. Det blir också svårare för kollegor och chefer att fånga upp medarbetare som inte mår bra, och som behöver stöd eller insatser av olika slag.

 

För de som inte har kunnat utföra sitt arbete hemifrån, exempelvis inom vård och omsorgssektorn, har pandemin bidragit till en kraftigt ökad belastning genom längre arbetspass och mindre tid för återhämtning. Flera fackföreningar har lyft frågor om smittorisk för sina medlemmar som behövt gå till jobbet under pandemin, bl.a. inom utbildnings- och transportsektorn. Oro för smitta, handlar om medarbetarens upplevda fysiska säkerhet och är en viktig arbetsmiljöfråga. En stark oro kan bidra till en ökad psykologisk belastning och är därför viktig att adressera.

 

Ansvaret för arbetsmiljön, både den fysiska och den organisatoriska och sociala, vilar på arbetsgivaren. Oavsett om det handlar om en ökad oro, högre belastning eller arbete på distans. Mer om detta kan du läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida. Om du upplever problem med arbetsmiljön på din arbetsplats, är det viktigt att kontakta arbetsgivaren – och om du behöver stöd i kontakten kan facket och skyddsombud vara viktiga medspelare.

 

Om du vill läsa mer om pandemins påverkan på arbetsmiljön, kommer här några tips:

Meyer, B et al (2021) Employee psychological well-being during the COVID-19 pandemic I Germany: A longitudinal study of demands, resources and exhaustion.

Smith, M. P. et al (2020) The Association between the Perceived Adequacy of Workplace Infection Control Procedures and Personal Protective Equipment with Mental Health Symptoms: A Cross-sectional Survey of Canadian Health-care Workers during the COVID-19 Pandemic.

Salas-Nicás, S. et al (2021) Working conditions and health in Spain during the COVID-19 pandemic: Minding the gap.

Interaktiv statistik från hemsidan