Nyheter

Ny debattartikel om öppna kontorslandskap och arbetsmiljö – under och efter en pandemi

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW). En sådan arbetsplats består av öppna kontorslandskap, och utgår från devisen att medarbetarna inte har egna skrivbord, utan byter plats beroende på arbetsuppgift. Det betyder att flera medarbetare kan sitta vid samma skrivbord under en och samma dag – vilket innebär stora utmaningar i relation till smittspridning.

 

I en ny debattartikel i SvD problematiserar professor Tuija Muhonen och docent Hanne Berthelsen från Malmö universitet de aktivitetsbaserade arbetsplatserna och öppna kontorslandskapen i relation till den pågående pandemin. Redan innan pandemin visade flera studier på att det sker en ökad smittspridning i öppna kontorsmiljöer samt högre grad av självrapporterad ohälsa och fler sjukskrivningar bland medarbetarna, jämfört med traditionella kontorsmiljöer.

 

Samtidigt vet vi från tidigare forskning att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkas negativt av öppna kontorslandskap. I en studie från 2018 vid Malmö universitet visade det sig tydligt att övergången från traditionell kontorsmiljö till en aktivitetsbaserad gjorde att fler medarbetare valde att arbeta hemifrån. Det i sig bidrog till en försämring av flera aspekter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – det skickades fler mail, vilket blev en stressfaktor samtidigt som arbetstillfredsställelsen och graden av involvering sjönk.

 

Relevanta länkar:

Vetenskaplig artikel: Activity-based work and its implications for the academic work environment

Vetenskaplig artikel: What happens to the physical and psychosocial work environment when activity-based offices are introduced into academia?

SVT Nyheter: Kontorlandskap sprider mer smitta

Skånska Dagbladet: Öppna kontorslandskap kan vara riskabla

Malmö universitet: Öppna kontorslandskap riskabelt – både för smittspridning och arbetsmiljö

Ny artikel om känslomässiga krav relaterat till medarbetarnas välmående

Under de senaste åren har känslomässiga krav i arbetslivet uppmärksammats mer och mer inom forskningen. Kraven har oftast tolkats som en del av olika yrkens arbetsbeskrivning, och kopplats till interaktioner med brukare, klienter eller kunder. Genom denna tolkning blir de känslomässiga krav som kan finnas i interaktioner mellan medarbetare osynlig. Den nya artikeln har därför undersökt hur känslomässiga krav från olika håll påverkar utmattning och engagemang hos olika medarbetargrupper inom serviceyrken.

 

Resultaten visade bland annat att känslomässiga krav påverkade chefer och andra medarbetare olika beroende på i vilka relationer kraven uppstod. För vanliga medarbetare utan ledningsansvar fanns ett tydligt samband mellan höga känslomässiga krav och känslomässig utmattning oavsett om det var klient- eller arbetsplatsrelationer som upplevdes påfrestande. För ledare såg det däremot annorlunda ut. För ledare med personalansvar var det endast känslomässiga krav i klientrelationer och för ledare utan personalansvar (t.ex. projektledare) var det endast känslomässiga påfrestningar i arbetsplatsrelationer som bidrog till en ökad känslomässig utmattning.

 

I relation till engagemang i arbetet, ett begrepp som ligger när arbetsglädje, visade resultaten också på skillnader i samband med känslomässiga krav från klientrelationer för de tre grupperna. Exempelvis var känslomässiga påfrestande klientrelationer förknippat med mindre engagemang för ledare med personalansvar, medan det var tvärt om för ledare utan personalansvar.

 

I artikeln diskuteras olika faktorer som kan förklara att resultatet varierar beroende på medarbetargrupp och varifrån de känslomässiga kraven kommer. Bland annat lyfts individens egen uppfattning av sin roll och vad som kan förväntas i den. Sammanfattande pekar artikelns resultat på att det ute på arbetsplatser är viktigt att diskutera problematiken kring känslomässiga krav med utgångspunkt i vilka roller olika personalgrupper har och därmed vad som främst är nedslitande och vad som bidrar till engagemang och meningsfullhet.

 

Ta gärna del av artikeln här!

Vikten av skyddsutrustning för vårdpersonal i relation till psykisk hälsa under en pandemi

Den nuvarande pandemin påverkar alla yrkesgrupper. För några har det inneburit nya rutiner och arbetssätt, för andra har det inneburit en hög grad av hemarbete. I frontlinjen finns vårdpersonalen vars arbetssituation är starkt påverkad av pandemin, både psykiskt och fysiskt. Dels handlar det om att behandla de som blir sjuka och behöver vård, dels handlar det om att se till att smittan inte sprids bland vårdpersonalen – och att de behåller både sin fysiska och psykiska hälsa för att kunna utföra sitt jobb på bästa sätt.

 

En ny studie från Kanada, har undersökt kopplingen mellan tillgång till adekvat skyddsutrustning och rutiner för att minska smittspridning bland vårdpersonal och personalens psykisk hälsa. Resultatet visar tydligt att symptom på ångest och depression är högre bland vårdpersonal som inte har adekvat tillgång till skyddsutrustning och rutiner för att minska smitta, än för de som har adekvat tillgång och lämpliga rutiner. Exempelvis upplevde 42,9% av vårdpersonalen som har tillgång till skyddsutrustning och rutiner för att minska smittspridning symptom kopplade till ångest, medans samma siffra för vårdpersonal utan adekvat tillgång till skyddsutrustning och lämpliga rutiner för minskad smittspridning låg på 60,4%.

 

Studien är viktig eftersom den med tydlighet visar att förekomsten av skyddsutrustning och lämpliga rutiner för att förebygga smittspridning inte bara har en stor påverkan på spridning av sjukdom – men även på vårdpersonalens psykiska hälsa.

Kvalitet i arbetet som indikator för hållbarhet av tandfyllningar

Inom forskningsprojektet Den organisatoriska och sociala arbetsmiljöns betydelse för tandvårdskvalitet, som leds av Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, undersöks kopplingen mellan den upplevda organisatoriska och sociala arbetsmiljön och kvaliteteten på fyllningar hos flera olika tandvårdsorganisationer. Detta görs genom att insamlad data från arbetsplatsundersökningar från flera tandvårdsorganisationer inom olika län i Sverige under 2014–2015, analyseras tillsammans med data kring genomförda fyllningar från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) samt registerdata från SCB om patienters inkomst, kön, ålder och födelseland.

 

Analyserna visar att bedömningen av vårdkvalitet från personalgruppen som helhet, eller tandsköterskor, kan förutsäga risken för utbyte av tandfyllningar på grund av en kariesdiagnos inom tre år. Tandfyllningar som inte håller är både kostsamma och smärtsamma.

 

Genom att integrera få frågor om den upplevda kvaliteteten i arbetet i arbetsplatsundersökningar skapas därmed goda förutsättningar för kvalitetsarbetet på kliniknivå, vilket är ett kostnadseffektivt verktyg – både i relation till frågor om kvalitet på genomförda fyllningar och kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De två aspekterna går hand i hand – medarbetare vill göra ett bra jobb, och mår bättre när de känner att de kan göra det.

 

Projektet belyser vikten av ett integrerat och strukturerat arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, inte bara för organisationen och medarbetarna – men även för patienterna.

 

Ta gärna del av den vetenskapliga artikeln här!

Vad är viktigt för att arbetsplatsundersökningar leder till handling?

Arbetsplatser har en plikt att göra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt pekar forskning och erfarenhet på att det är svårare att uppnå positiva resultat när det handlar om psykosociala arbetsmiljöproblem än fysiska. Ofta används enkätundersökningar för att skapa ett underlag att utgå ifrån i en process som syftar till att utarbeta åtgärdsplaner med utgångspunkt i en riskbedömning.

 

I en stor ny studie har Peter Dahler-Larsen och kollegor från Köpenhamns universitet undersökt i vilken utsträckning arbetsplatsundersökningar leder till agerande eller om det snarare blir en rituell avkryssningsövning. Forskarna har analyserat svar från 2221 skyddsombud från danska offentliga arbetsplatser och deras huvudresultat är:

 

Faktorer som förutsäger åtgärder mot fysiska och psykosociala riskfaktorer:

  • Inflytande från lokala aktörer
  • Ledningsstöd
  • Medvetenhet om åtgärdsplan

 

Ytterligare faktorer som förutsäger åtgärder mot psykosociala riskfaktorer:

  • Integrering av arbetsplatsundersökningar i organisatoriska processer
  • Anonymiserad data

 

Gällande den psykosociala arbetsmiljön speciellt, kunde man dessutom se vikten av anonymiserad data och integrering av arbetsplatsundersökningar i organisationens överordnade utveckling ex. strategier och personalpolitik.

 

Resultaten från denna stora nya undersökning överensstämmer väl med de riktlinjer som finns för användning av COPSOQ på arbetsplatser, bl.a. att resultatet bör användas som ett verktyg i organisationsutvecklingsprocesser samt för dialog, och att anonymitet och frivillighet alltid bör beaktas.

 

Resultaten överensstämmer också med de principer som ligger bakom PSC (Psykosocialt säkerhetsklimat). Genom fyra områden avser PSC att fånga upp hur medarbetarna upplever att den högsta ledningen 1) engagerar sig, 2) priori­terar, 3) kommunicerar och 4) involverar medarbetarna, i psykosociala arbetsmiljöfrågor.

 

Länk till artikeln: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0925753520302757

 

Boken är en populärvetenskaplig genomgång av forskningsprojektet och med referenser till vidare läsning.

Länk till bok: http://www.universitypress.dk/shop/search-1.html?keyword=arbejdspladsvurderinger