FALF 2017: CTA-forskare presenterade resultat av undersökning före och efter flytt från cellkontor till öppna kontorslandskap inom akademin

FALF 2017: CTA-forskare presenterade resultat av undersökning före och efter flytt från cellkontor till öppna kontorslandskap inom akademin

Vid årets FALF-konferens finns forskare bl.a. från CTA representerade och presenterar resultatet från undersökningar som genomfördes både innan och efter att en arbetsplats inom akademin flyttade till ett nytt hus. I och med flytten gick medarbetarna från att ha enskilda eller delade arbetsrum (cellkontor) till att sitta i öppna landskap med en idé om ABW som nytt arbetssätt. I undersökningen använde vi oss bland annat av ett par frågor och skalor från COPSOQ-verktyget. Ta gärna del av sammanfattningen inför presentationen:

 

Vad händer med arbetsmiljön när man inom akademin flyttar från cellkontor till flexkontor?

Öppna kontorslösningar är fortfarande ovanliga för forskare och lärare inom akademin, men nu verkar flera lärosäten vara igång att införa den här typen av arbetsplatser. Det finns emellertid begränsat med kunskap om vad som händer vid flyttprocesser från egna rum till öppna kontor i akademin och hur personalen upplever arbetsmiljön i öppna kontorsmiljöer. Syftet med vår presentation är att redovisa resultat från en enkätundersökning före och efter flytten till flexkontor på en svensk högskola.

 

Data samlades in genom en webbaserad enkät vid två tillfällen: tre månader före utflytning från mestadels vanliga cellkontor och nio månader efter inflyttning till en ny byggnad med flexkontor. Sammanlagt deltog 217 personer år 2015 (svarsfrekvens 51 procent), medan år 2016 var antalet deltagare 200 (svarsfrekvens 47 procent). Enkäten omfattade frågor avseende psykosociala arbetsmiljöfaktorer, upplevelse av den närmaste chefens ledarskap, arbetsplatsens utformning och uppfattningar av samma. Deskriptiv statistik samt skillnader mellan svaren från 2015 och 2016 analyserades.

 

Resultaten av undersökningen visar ett tydligt mönster där flera aspekter både i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön upplevs som betydligt sämre efter flytten än tidigare. Flera medarbetare arbetar oftare hemifrån, vilket i sin tur kan leda till att arbetsmiljön försämras ytterligare på sikt. Vissa aspekter såsom arbetskraven har inte förändrats signifikant mellan åren, men det kan också konstateras att inga aspekter vare sig i den psykosociala eller fysiska arbetsmiljön upplevs ha blivit bättre efter flytten.

 

På basis av resultaten i den aktuella studien finns det anledning att vidta försiktighet vid förändringsprocesser som påverkar akademins fysiska arbetsmiljö genomgripande. Risken finns att vad man sparar på lokalkostnader blir en kostnad på annat vis samt att kvaliteten av såväl medarbetarnas arbetsliv som deras hälsa och effektivitet påverkas negativt.

 

Forskare: Hanne Berthelsen, Odont.Dr., Master i Folkhälsovetenskap, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, Malmö högskola. Tuija Muhonen, docent i psykologi, professor i arbetsvetenskap vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, Malmö högskola. Susanna Toivanen, professor i sociologi,  Mälardalens högskola/Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Stockholms universitet/Karolinska Institutet