Vad är kränkande beteende?

Mobbning kan vara många saker. Det finns inte ett särskilt beteende, eller särskild handling som definieras som mobbning. Istället handlar mobbning om återupprepat kränkande beteende/behandling av en eller flera personer. Vilket uttryck dessa kränkningar kan ha är mycket varierande. Det kan vara fysiskt, psykologiskt, verbalt, non-verbalt osv. Gemensamt för det som definieras som mobbning är att det kränkande beteendet pågår över tid och att det många gånger lämnar den som upplever sig utsatt utanför den sociala gemenskapen. En annan komponent som brukar nämnas är att det också ofta finnas en makt-obalans mellan den som utsätter och den som blir utsatt. Denna obalans i maktförhållande kan både vara uttalad och formell, men även outtalad och informell.

Generellt kan mobbning delas upp i tre huvudgrupper (de tre huvudgrupperna är inte uttömmande – utan är till för att kunna särskilja olika typer av beteende):

Organisatorisk och social uteslutning. Denna typ av mobbning innebär att den som utsätts utestängs från den sociala gemenskapen, av både kollegor och överordnad. Exempelvis kan det handla om att den som utsätts blir förbigången, behandlas som överflödig på arbetsplatsen eller blir förflyttad till lägre position.
Orättvisa beskyllningar. Denna typ av mobbning innebär exempelvis att den som utsätts blir orättvist beskylld för att inte utföra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, blir förlöjligad för sina arbetsprestationer, får sin yrkeskompetens ifrågasatt, blir övervakad eller utsätts för sabotage.
Nedsättande och elaka kommentarer. Denna typ av mobbning innebär att den som utsätts får mottaga elaka eller nedsättande kommentarer, skämt och miner. Det kan exempelvis handla om kläder eller utseende, men även helt andra saker.

Konsekvenserna av mobbning kan vara mycket allvarliga och långtgående, både för den som utsätts, anhöriga och de som bevittnar mobbningen. Bland annat kan mobbning leda till stress, sömnproblem och humörsvängningar och i värsta fall depression, ett tillstånd som i sin yttersta konsekvens kan leda till självmord. Studier har också visat att mobbning ökar risken för posttraumatiskt stressyndrom samt diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför av största vikt att man arbetar förebyggande för att mobbning inte ska uppstå samt att det finns tydliga strukturer för att den som drabbats tidigt får rätt hjälp och stöd.

Källor:

Arbetsmiljöverket

Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljø

Björklund, C., Vaez, M., Stoetzer, U. (2014) Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö – En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning. Karolinska institutet.