Cybermobbning

Cybermobbning

 

Kunskaps- och forskningsläge

Det finns i dagsläget inte mycket forskning kring cybermobbning bland vuxna, och speciellt inte i relation till arbete. Däremot har det på senare år kommit en hel del gällande cybermobbning bland barn och unga. Under 2019 har en ny doktorsavhandling publicerats från Malmö universitet av Rebecka Cowen Forssell med titeln Cyberbullying – Transformation of working life and its boundaries, som undersöker just cybermobbning i arbetslivet i en svensk kontext. Denna text utgår i stor utsträckning från de resultat som presenteras i avhandlingen.

 

Om cybermobbning och förändrad kommunikation

I dagens samhälle sker kommunikation mer och mer via digitala verktyg. I arbetslivet använder en stor del av befolkningen idag e-mail i sitt arbete samtidigt som sociala medier har blivit en integrerad del av många människors liv, både privat och professionellt.

 

På de sociala medierna blandas många gånger privata kontakter med kollegor och ibland även chefer. Gränserna mellan den privata och professionella sfären blir därmed mer otydliga. Information och meddelanden som relaterar till arbetet kan bli synliga och tillgängliga för tredje part, exempelvis familjemedlemmar, vänner, kunder eller klienter. Likaså kan information och meddelanden som relaterar till den privata sfären bli synliga och tillgängliga för personer kopplade till arbetet, så som kollegor, chefer – men också för tredje part så som kunder och klienter.

 

Det finns många olika typer av digitala verktyg och plattformar: bloggar, social media (Facebook, Twitter, Instagram osv.), e-mail, chatt och forum. De olika plattformarna och verktygen har i sin design olika algoritmer och fungerar olika. Således stimulerar de till olika typer av beteende och kommunikation.

 

En viktig aspekt som lyfts fram i avhandlingen är att kommunikation via digitala verktyg inte är direkt på samma sätt som vid kommunikation ansikte till ansikte. Avsändaren kan inte se mottagarens ansikte och kropp, och kan därmed inte avläsa de reaktioner kommunikationen ger hos mottagaren. Vid kommunikation ansikte till ansikte, kan avsändaren inte undgå att se mottagarens omedelbara reaktion. Avsändaren kan därför överväga sin respons på ett mottaget meddelande via digitala verktyg på ett annat sätt än vid kommunikation ansikte till ansikte. Den asymmetriska kommunikationen På så sätt kan det argumenteras för att kommunikation via digitala verktyg har andra förutsättningar än kommunikation ansikte till ansikte.

 

Resultat från avhandlingens genomförda studier

I avhandlingen har tre olika studier genomförts. Resultatet från den första visar att 0,7% själva anger att de utsatts för cybermobbning. Om man däremot tittar på hur många som angett att de utsatts för olika typer av beteende som skulle kunna klassificeras som cybermobbning, hamnar siffran på 9,7%. Således finns det en skillnad i huruvida individer själva identifierar att de utsatts för cybermobbning jämfört med om de varit utsatts för beteende som kan klassificeras som cybermobbning. Det är en intressant iakttagelse, men samtidigt något som känns igen från tidigare forskning kring kränkande beteende och mobbning i arbetslivet.

Källor:

Cowen Forssell, Rebecka (2019) Cyberbullying – Transformation of working life and its boundaries, Malmö universitet.