PSC och COPSOQ

PSC och COPSOQ

 

PSC och COPSOQ är två olika forskningsförankrade instrument som syftar till att användas i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen såväl som inom forskning. Skillnaden mellan dessa två instrument handlar främst om syftet med mätningen och vad vi mäter.

 

PSC-4 mätningen ger information om hur medarbetarna uppfattar organisationens grundläggande prioriteringar och värderingar genom att fokusera på hur ledningen engagerar, prioriterar, kommunicerar och involverar medarbetare i att skapa ett psykosociala säkert arbetsklimat. Tolkningen av resultatet kan användas till att ge en snabb indikation av arbetsplatsens överordnade risknivå och behov av ytterligare prioritering av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt synliggörande av detta. Detta är särskilt viktig information till den strategiska nivån inom organisationer.

 

COPSOQ mäter väsentliga aspekter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön förutom utfall relaterat till hälsa, välbefinnande och motivation. Resultatet från COPSOQ frågorna ger underlag för viktiga diskussioner om arbetsmiljön på samtliga organisationsnivåer, beroende på vilka grupper man redovisar. Det kan till exempel röra sig om att identifiera systematiska problem på tvärs av avdelningar i organisationen, men också att veta vad som fungerar bra och som är viktigt inte att äventyra i fortsättningen. Samtidigt kan resultaten för en specifik enhet bilda underlag för samtal som kan bidra till en gemensam uppfattning bland de som arbetar där kring vad som ska prioriteras och hur man kan gå vidare lokalt.

 

Arbetsplatsens psykosociala säkerhetsklimat ger förutsättningar för ledare och medarbetare. På arbetsplatser med ett bra psykosocialt säkerhetsklimat finner man typiskt en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö, mindre stress och högre tillfredsställelse med jobbet bland medarbetarna. Man ska dock också komma ihåg att en bra process med kartläggning, efterföljande tolkning av resultat i olika forum och genomförande av förändringar på olika organisationsnivåer i sig kan bidra till att bygga upp det psykosociala säkerhetsklimatet.

 

Det betyder att bägge instrument med fördel kan användas parallellt på arbetsplatser. En inledande PSC-4-undersökning ger en indikation på risknivå för arbetsplatsen, medans en efterföljande COPSOQ-undersökning ger möjlighet att analysera vad som fungerar bättre och vad som fungerar sämre inom olika delar av organisationen. På så sätt kan instrumenten användas kompletterande till varandra.

I valideringen av PSC-4 för en svensk kontext, undersökte vi hur genomsnittet för utvalda COPSOQ-skalor var i förhållande till PSC-risknivåer. Illustrationen nedan visar hur de förhåller sig till varandra utifrån två olika exempel: skalor med önskvärt lågt respektive högt värde. Detta är en visualisering av tabell 4 i artikeln.

Källor

Berthelsen, H., Muhonen, T., Bergström, G., Westerlund, H., Dollard, M. F. (2020) Benchmarks for Evidence–Based Risk Assessment with the Swedish Version of the 4-Item Psychosocial Safety Climate Scale. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17, 8675.

 

Berthelsen, H., et al. (2019). Validating the Psychosocial Safety Climate Questionnaire – Integration of Findings from Cognitive Interviews in Germany and Sweden. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 4(1): 9, 1–12.

 

Berthelsen, H. & Muhonen, T. (2017) Psykosocialt säkerhetsklimat – ett sätt att mäta organisatoriskt och socialt säkerhetsklimat. Stressforskningsrapport nr 327. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

 

Dollard, M. F., et al. (2012) The Australian Workplace Barometer: Report on psychosocial safety climate and worker health in Australia. Safe Work Australia, Canberra.

 

Hall, G. B., Dollard, M. F., & Coward, J. (2010). Psychosocial safety climate: Development of the PSC-12. International Journal of Stress Management, 17(4), 353.