Användning och tolkning

Användning och tolkning

 

Det finns idag omfattande forskning som underbygger tillförlitligheten till och relevansen av instrumentet. För en samlad och uppdaterad överblick kan det rekommenderas att läsa boken Dollard, M. F., Dormann, C., & Idris, M. A. (Eds.). (2019). Psychosocial safety climate: a new work stress theory.

 

Den korta versionen av instrumentet (PSC–4) kan med fördel användas i undersökningar där enkätens omfång behöver begränsas, exempelvis vid arbetsplatsundersökningar. Eftersom PSC kan förstås som den bakomliggande orsaken till hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ser ut, kan PSC-4 även användas för en snabb riskanalys där resultatet fungerar som en indikator för det vidare arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

 

Forskning om PSC har visat på en tydlig koppling mellan PSC risknivå och hälsorelaterade utfall. Det betyder bl.a. att en hög PSC risknivå kan kopplas till låg motivation, arbetsrelaterad stress, depression och andra negativa hälsoutfall, samt att det omvända även är gällande – en låg PSC risknivå kan kopplas till en lägre grad av negativa hälsoutfall och en högre grad av motivation, engagemang mm.

 

Följande riktlinjer för PSC-4 gäller för tolkning av resultatet med tillhörande rekommendationer:

Det betyder att om den undersökta gruppens resultat är 8 poäng eller lägre, tolkas det som ett högt PSC risknivå; om resultatet är över 8 poäng och upp till 12 poäng, tolkas det som moderat PSC risknivå och över 12 poäng tolkas som lågt PSC risknivå. Det är viktigt att bemärka att risknivåerna är baserade på medarbetare utan ledningsansvar.

 

Tre saker att komma ihåg:

  • Låg risk betyder inte att allt är bra och att vidare arbete inte behöver genomföras. Som översikten visar, rekommenderas en fortsatt vaksamhet på riskhantering och genomförande av förbättringar avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

 

  • Att eftersom risknivån bygger på genomsnittet för en grupp, så finns det på de allra flesta arbetsplatser en spridning på hur den enskilda medarbetaren upplever PSC nivån. Alltså, även på arbetsplatser med låg risknivå kan det finns en eller flera medarbetare som rapporterar en problematisk nivå.

 

  • Att arbetsmiljöarbetet aldrig kan bli ”färdigt”, utan kräver ständig vaksamhet och agerande.
Källor

Berthelsen, H., et al. (2019). Validating the Psychosocial Safety Climate Questionnaire – Integration of Findings from Cognitive Interviews in Germany and Sweden. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 4(1): 9, 1–12.

 

Berthelsen, H. & Muhonen, T. (2017) Psykosocialt säkerhetsklimat – ett sätt att mäta organisatoriskt och socialt säkerhetsklimat. Stressforskningsrapport nr 327. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

 

Berthelsen, H., Muhonen, T., Bergström, G., Westerlund, H., Dollard, M. F. (2020) Benchmarks for Evidence–Based Risk Assessment with the Swedish Version of the 4-Item Psychosocial Safety Climate Scale. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17, 8675.

 

Dollard, M. F., et al. (2012) The Australian Workplace Barometer: Report on psychosocial safety climate and worker health in Australia. Safe Work Australia, Canberra.

 

Hall, G. B., Dollard, M. F., & Coward, J. (2010). Psychosocial safety climate: Development of the PSC-12. International Journal of Stress Management, 17(4), 353.