Psykosocialt säkerhetsklimat

Vad är psykosocialt säkerhetsklimat?

 

Utvecklingen av arbetslivet de senaste decennierna har i hög grad flyttat fokus när det handlar om arbetsmiljöfrågor från fysiska och kemiska risker till psykosociala arbetsmiljörisker och betydelsen av lednings- och organisationsfaktorer. Det kommer bland annat till uttryck i Sverige genom föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) från Arbetsmiljöverket. Relativt nytt i svensk kontext är teorin om psykosocialt säkerhetsklimat (Psychosocial Safety Climate, förkortas till PSC).

 

Psykosocialt säkerhetsklimat definieras som medarbetarnas delade uppfattningar om organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda medarbetarnas psykosociala hälsa och säkerhet. I enlighet med de svenska föreskrifterna betonar PSC-teorin organisationens och ledningens ansvar för att utforma psykologiskt säkra/hälsosamma arbetsplatser. PSC ger uttryck för organisationens grundläggande prioriteringar och värderingar genom att fokusera på hur ledningen engagerar, prioriterar, kommunicerar och involverar anställda i psykosociala säkerhetsfrågor på arbetsplatsen.

 

Teorin utvecklades av Maureen F. Dollard och Arnold B. Bakker* och har sitt ursprung i Australien, men används numera i flera länder inom såväl forskning som praktik. Med hjälp av PSC analyseras medarbetarnas uppfattning av högsta ledningens agerande avseende psykosociala arbetsmiljörisker och stressförebyggande arbete. PSC kan betraktas som den bakomliggande orsaken (’cause of the causes’) till hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut i organisationen. Som ett grundläggande klimat skapar PSC förutsättningarna för ledarskap, krav och resurser i organisationen – vilka i sin tur är av betydelse för stress, motivation, produktivitet mm. Högsta ledningen är i fokus eftersom den ansvarar för arbetsmiljön och har mandat att tilldela resurser och organisera arbetet på ett säkert sätt.

 

PSC kan betraktas både som en prediktor (antecedent) för arbetskrav och -resurser, och som en modererande faktor mellan arbetskrav och psykisk ohälsa . Hur PSC kan förhålla sig till den vedertagna JD-R modellen illustreras till nedan. 

*Dollard, M. F., & Bakker, A. B. (2010). Psychosocial safety climate as a precursor to conducive work environments, psychological health problems, and employee engagement. Journal of Occu­pational and Organizational Psychology, 83(3), 579-599.

Exempel på PSC modell hämtad från Dollard & McTernan, 2011, s. 291. Det framgår att det psykosociala säkerhetsklimatet dels kan tänkas påverka de krav och resurser som finns i arbetet och dels fungera som en buffert. 

Källor

Berthelsen, H., et al. (2019). Validating the Psychosocial Safety Climate Questionnaire – Integration of Findings from Cognitive Interviews in Germany and Sweden. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 4(1): 9, 1–12.

 

Berthelsen, H. & Muhonen, T. (2017) Psykosocialt säkerhetsklimat – ett sätt att mäta organisatoriskt och socialt säkerhetsklimat. Stressforskningsrapport nr 327. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

 

Berthelsen, H., Muhonen, T., Bergström, G., Westerlund, H., Dollard, M. F. (2020) Benchmarks for Evidence–Based Risk Assessment with the Swedish Version of the 4-Item Psychosocial Safety Climate Scale. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17, 8675.

 

Dollard, M. F., et al. (2012) The Australian Workplace Barometer: Report on psychosocial safety climate and worker health in Australia. Safe Work Australia, Canberra.

 

Hall, G. B., Dollard, M. F., & Coward, J. (2010). Psychosocial safety climate: Development of the PSC-12. International Journal of Stress Management, 17(4), 353.