Allmänt

Vad är viktigt för att arbetsplatsundersökningar leder till handling?

Arbetsplatser har en plikt att göra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt pekar forskning och erfarenhet på att det är svårare att uppnå positiva resultat när det handlar om psykosociala arbetsmiljöproblem än fysiska. Ofta används enkätundersökningar för att skapa ett underlag att utgå ifrån i en process som syftar till att utarbeta åtgärdsplaner med utgångspunkt i en riskbedömning.

 

I en stor ny studie har Peter Dahler-Larsen och kollegor från Köpenhamns universitet undersökt i vilken utsträckning arbetsplatsundersökningar leder till agerande eller om det snarare blir en rituell avkryssningsövning. Forskarna har analyserat svar från 2221 skyddsombud från danska offentliga arbetsplatser och deras huvudresultat är:

 

Faktorer som förutsäger åtgärder mot fysiska och psykosociala riskfaktorer:

  • Inflytande från lokala aktörer
  • Ledningsstöd
  • Medvetenhet om åtgärdsplan

 

Ytterligare faktorer som förutsäger åtgärder mot psykosociala riskfaktorer:

  • Integrering av arbetsplatsundersökningar i organisatoriska processer
  • Anonymiserad data

 

Gällande den psykosociala arbetsmiljön speciellt, kunde man dessutom se vikten av anonymiserad data och integrering av arbetsplatsundersökningar i organisationens överordnade utveckling ex. strategier och personalpolitik.

 

Resultaten från denna stora nya undersökning överensstämmer väl med de riktlinjer som finns för användning av COPSOQ på arbetsplatser, bl.a. att resultatet bör användas som ett verktyg i organisationsutvecklingsprocesser samt för dialog, och att anonymitet och frivillighet alltid bör beaktas.

 

Resultaten överensstämmer också med de principer som ligger bakom PSC (Psykosocialt säkerhetsklimat). Genom fyra områden avser PSC att fånga upp hur medarbetarna upplever att den högsta ledningen 1) engagerar sig, 2) priori­terar, 3) kommunicerar och 4) involverar medarbetarna, i psykosociala arbetsmiljöfrågor.

 

Länk till artikeln: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0925753520302757

 

Boken är en populärvetenskaplig genomgång av forskningsprojektet och med referenser till vidare läsning.

Länk till bok: http://www.universitypress.dk/shop/search-1.html?keyword=arbejdspladsvurderinger

Glad sommar!

Våren 2020 har på många sätt varit speciell och annorlunda. Situationen med COVID-19 har påverkat alla, både i privatlivet och i arbetslivet. Vi har inte kunnat träffas och umgås andra på samma sätt som tidigare, många har fått arbeta hemifrån och en del har förlorat sina arbeten. Även om vi inte drabbats personligen av sjukdomen, har sjukdomen påverkat våra liv och för många har det varit påfrestande på olika sätt.

 

På hemsidan har det också skett förändringar, och den största är att vi under våren har kunnat presentera COPSOQ III för Sverige. Våra jämförande diagram är uppdaterade, och visar data för COPSOQ III, samt har vi skapat möjlighet för att göra egna diagram och färgkodade tabeller när man genomfört en COPSOQ III-undersökning. För de som fortfarande använder COPSOQ II, finns fortfarande möjligheten att se både jämförande diagram och att skapa egna.

 

Vi har även påbörjat utbyggnaden av olika temasidor, och det första temat är kränkande beteende. Under de kommande månaderna kommer fler temasidor publiceras, bl.a. med mer utförlig information om COPSOQ III och socialt kapital.

 

Nu går vi på sommarledighet och håller hemester som många andra. Vi önskar alla en skön sommar och vill puffa för att fokusera på återhämtning efter vårens utmaningar och speciella påfrestningar.

 

Glad sommar från oss på COPSOQ Sverige

Arbeta efter pensionsåldern

Den demografiska utvecklingen i Europa har medfört ett större fokus på en förlängning av arbetslivet. Som ett led i detta har flera europeiska länder vidtagit olika åtgärder för att möta behovet, och i flera länder har man bl.a. höjt pensionsåldern. Samtidigt är det många arbetstagare som fortfarande uppger att de önskar en tidig pension. Som senior medarbetare kan det finnas utmaningar i arbetslivet som kan kopplas till stigande ålder, exempelvis förändringar i kognition och fysiska förutsättningar. Det har därför blivit mer angeläget att undersöka vilka faktorer som är relevanta för ett förlängt arbetsliv.

 

Inom forskningen finns det flera olika initiativ, projekt och studier som fokuserar på arbete, arbetsmiljö och olika faktorer för förlängning av arbetslivet. På europeisk nivå finns även nätverket IDEAR: Integrated Datasets in Europe for Ageing Research, där fem europeiska länder inklusive Sverige deltar i ett forskningssamarbete kring frågor om hälsa, arbete och arbetsmiljöfaktorer. En ny studie från Danmark som undersökt fysiska, organisatoriska och sociala faktorer för att stanna kvar i arbetslivet, visade att en bra organisatorisk och social arbetsmiljö kan kopplas till en större sannolikhet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. Detta gjorde sig gällande både för yrkesgrupper med fysiskt krävande arbete samt de med mer stillasittande arbete.

 

Vikten av en god organisatorisk och social arbetsmiljö är alltså gällande både för hur vi mår och presterar på jobbet idag, men också i ett längre perspektiv – om vi vill ha ett förlängt arbetsliv och god hälsa i framtiden.

Lansering av COPSOQ III i Sverige

Nu lanserar vi COPSOQ III i Sverige! Lanseringen sker i samband med publiceringen av en ny vetenskaplig artikel som presenterar den valideringsprocess som genomförts, tillsammans med tillhörande nya svenska referensvärden. Underlaget för valideringen samt de nya referensvärdena består av två delar; dels en befolkningsstudie genomförd under hösten 2018 tillsammans med SCB, dels data som samlats in i samarbete med externa samverkanspartners på svenska arbetsplatser.

 

COPSOQ III är en uppdatering som speglar utvecklingen på arbetsmarknaden. Den nya versionen täcker in fler områden än den tidigare, exempelvis kvalitet i arbetet samt oro för arbetslöshet och förändrade arbetsförhållanden, och samtidigt har totalt antal frågor reducerats. Flera ändringar är gjorda och därför har vi skapat en PDF som ger en överblick över dessa, samt en översikt över enkätens olika områden, skalor och frågor. På sidan Nerladdningsbart material, har vi samlat allt nerladdningsbart material för både COPSOQ II och COPSOQ III. Under de kommande månaderna kommer mer material att publiceras, däribland instruktioner för hur man som organisation kan göra en övergång till den nya versionen och samtidigt skapa jämförelser med resultat insamlade med COPSOQ II. OBS! Var uppmärksam på att de nya referensvärdena för COPSOQ III inte per automatik kan användas för COPSOQ II-undersökningar.

 

Alla diagram under Interaktiva diagram är uppdaterade i enlighet med COPSOQ III och med ny data – utforska gärna både de jämförande diagrammen och våra profildiagram. Diagram som baserar sig på COPSOQ II finns tillgängliga i en övergångsperiod i förlängning av sidan Tidigare version. De första temasidorna har också publicerats, om ämnet Kränkande beteende. Temasidorna kommer successivt att byggas ut med mer information samt med nya teman.

 

Håll utkik på hemsidan under den närmaste tiden för flera nya uppdateringar! Har du frågor om COPSOQ III, skicka ett mail till info@copsoq.se

Arbeta på distans och kränkande beteende

Sedan en tid är det många som arbetar hemifrån och på distans. I en tidigare nyhet nämnde vi att detta kan ha ganska stora konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det handlar dels om utmaningar kopplade till samarbete och den sociala gemenskapen på arbetsplatsen när vi inte längre ses i vardagen, dels handlar det om utmaningar ur ett ledarskapsperspektiv.

 

Att känna sig delaktig i en gemenskap på arbetsplatsen och få uppskattning och erkännande från kollegor och den närmsta chefen är viktiga aspekter som kan bli svåra att tillgodose. När vi arbetar på distans kommunicerar vi också i större utsträckning via olika digitala medier. Det kan vara digitala möten, men även kommunikation via olika sociala medier. Här är det viktigt att komma ihåg att interaktioner utanför arbetsplatsen också ingår i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

 

Yttrandefriheten är långtgående, och att uttala sig i olika frågor samt ge saklig kritik är såklart tillåtet. Dock är det viktigt att vara uppmärksam på om det övergår i olika typer av kränkningar så som svartmålning, påhopp eller särbehandling. Att tala illa om en kollega eller chef på sociala medier kan likställas med att tala illa om personen i fråga i det gemensamma fikarummet på arbetsplatsen – och har alltså konsekvenser för arbetsplatsen. Samtidigt har arbetsgivaren också alltid ett utredningsansvar, även om kränkningarna har skett på sociala medier och/eller utanför arbetstid.

 

Det kan därför vara en bra idé att arbetsplatser tar upp frågan om hur kollegor bemöter varandra på sociala medier och i andra digitala möten. Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att begränsa medarbetarnas yttrandefrihet eller möjlighet att använda sociala medier, utan att diskutera och ta fram strategier för hur man förebygger kränkningar och konflikter i olika digitala situationer.

Doktorsavhandling från Sverige om mognaden av Lean inom primärvården

En ny doktorsavhandling av Monica Kaltenbrunner vid högskolan i Gävle har publicerats. Avhandlingen syftade till att undersöka mognaden av Lean inom primärvården och möjliga samband med olika parametrar för välbefinnande och kvalitet. På länken kan avhandlingen laddas ner som PDF.

 

Sedan 2011 har Lean i varierande utsträckning implementerats inom den svenska sjukvården. Avhandlingen refererar till en debattartikel från 2011, som beskriver att upp emot 90% av de svenska sjukhusen då hade börjat implementera metoden. Lean är precis som sjukvården, i hög grad beroende av involverad och engagerad personal vilket är en av utgångspunkterna för avhandlingen. Den valda metoden var enkätundersökningar, däribland med COPSOQ, intervjuer och observationer.

 

Resultatet visade att det finns en stor variation i mognaden av Lean inom primärvården. Samtidigt visade undersökningarna på ett positivt samband mellan mognaden av Lean, utvalda parametrar för välbefinnande och kvalitet; samt ett negativt samband mellan mognaden av Lean och utmattning, och inga samband i relation till muskuloskeletala besvär. Sådana besvär var dock vanligt förekommande.