Allmänt

COPSOQ representerat vid arbetsmiljökonferens i Turino – EAWOP 2019

Vid konferensen European Association of Work and Organizational Psychology i Turino, Italien, i slutet av maj var COPSOQ väl representerat. Konferensen är den 19:e, och årets tema var Working for the greater good: Inspiring people, designing jobs and leading organizations for a more inclusive society. På konferensens hemsida kan man också ladda ner en samlad abstract bok över alla presentationer och sessioner.

Vid följande sessioner/presentationer fanns COPSOQ Sverige representerat – antingen att sessionen/presentationen handlade om COPSOQ eller så bygger forskningen på COPSOQ-data från Sverige:

  • Construct validity of a global scale for social capital based on COPSOQ III
  • No job demand is an island – interaction effects among emotional demands and other types of job demands
  • Exploring the exposure to work related cyber-harassment

Vad får socialsekreterare att känna jobbtillfredställelse, engagemang och stanna kvar hos en arbetsgivare?

För ett par månader sedan har Martin Geisler, Hanne Berthelsen och Tuija Muhonen från Malmö universitet släppt en vetenskaplig artikel som analyserar olika faktorer som påverkar socialsekreterarnas arbetsglädje, jobbtillfredsställelse samt motivation och vilja att stanna kvar hos en arbetsgivare. Artikeln bygger på data som insamlades i samband med COPSOQ-undersökningar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön hos Malmö stads socialsekreterare. Nyheten om resultatet har spridits under försommaren även via Malmö stads intranät, vilket gör att de som deltagit i undersökningarna på ett enkelt sätt kan se vad deras resultat mynnar ut i rent forskningsmässigt. Här valde Malmö stad att göra en kort intervju med Hanne Berthelsen, som uttalar:

Oavsett vilka vi tittade på så fanns det ett tydligt samband mellan den kvalitet man upplevde att kunna leverera på sin avdelning/enhet och jobbtillfredställelen, motivationen och viljan att stanna kvar. Ju högre man skattade på kvalitet desto mer nöjd man kände sig med jobbet. Det finns alltså en tydlig koppling till själva kärnan i det sociala arbetet. Känner man att man kan ha en god relation med klienten och att inte bara man själv utan även kollegorna har möjlighet att leverera bra kvalitet så är man mer lojal. Vi ser även att det verkar vara särskilt viktigt när man arbetar inom yrken som jobbar med människor och relationer, så som socialsekreterare. Det är det som ger mening och arbetsglädje. I slutändan handlar det ju om att du måste kunna se människor i ögonen och att du måste ha ren samvete.

Att vara skolledare kan vara ett tufft jobb

Philip Riley från Australian Catholic University, Melbourne har genom de senaste 8 åren följt hur skolledare i Australien upplever deras arbetssituation. Nyligen har forskargruppen offentliggjort resultaten från 2018.

Varje år sedan 2011 har australiensiska skolledare i flera delstater fått inbjudan att fylla i en enkät baserad på COPSOQ samt ett antal andra frågor av särskilt relevans för just denna grupp. Skolledarna har en tuff vardag med långa arbetsdagar och höga krav. De upplever att de har för lite tid att fokusera på själva kärnan för skolverksamhet: undervisning och lärande. Emellertid är det som verkligen sticker ut – sett med svenska ögon – omfånget av kränkande beteende som rapporteras. Nästan varannan av skolledarna (45%) har upplevt att bli hotad inom det senaste året, vilket är en ohört hög andel samtidigt finns det en ökande tendens. Forskningen visar entydigt att det har stora konsekvenser för hälsa och välmående att bli utsatt för hot, mobbning och andra kränkande beteenden.

I jämförelse är det runt 9%  bland samtliga 5700 personer som vi har med i vår data från svenska arbetsplatsundersökningar här på hemsidan, som har upplevt att bli hotad inom det senaste året. Emellertid kan det se ut som att skolområdet även i Sverige upplever problem. Bland de runt 250 lärare vi har svar från är andelen 16%. Detta kanske kan verka lite jämfört med de australiska siffrorna, men efter svenskt förhållande anser vi att det är ett betydande problem, som absolut inte får öka.

Vill du läsa mer om de australiska skolledares situation kan du kolla hemsidan https://www.healthandwellbeing.org/en-AU/home där du även kan ladda ned rapporterna från varje års undersökning, eller ta del av en populärvetenskaplig artikel från australiensisk media.

Licentiatavhandling om arbetsmiljö och tidsutnyttjande

En ny licentiatavhandling av Eva Anskär, Linköpings universitet, undersöker tidsutnyttjande och den psykosociala arbetsmiljön inom primärvården i Sverige.

Avhandlingen belyser vikten av att beslutsfattare noga överväger fördelningen av icke patientrelaterade arbetsuppgifter bland personal i primärvård, för att möjliggöra effektiv användning av personalresurserna och för att främja goda arbetsförhållanden. Förhoppningen är också att studiens resultat ska bidra till fortsatt utveckling av primärvården så att den medicinska kompetensen kommer patienterna till nytta i så stor omfattning som möjligt. 

The Australian Workplace Barometer

Den australiensiska arbetsplatsbarometern är ett intressant forskningsprojekt från Asia Pacific Center for Work Health and Safety, ett WHO collaborating Centre for Occupational Health. Projektet syfte var att vetenskapligt dokumentera australiensiska arbetsförhållanden och deras relationer till arbetsrelaterad hälsa och produktivitet genom ett nationellt kartläggnings- och övervakningssystem med fokus på betydelsen av organisation och ledning för att skapa friska arbetsplatser.

Den senaste veckan har Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation från Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö universitet varit gästforskare vid forskningscentret i Adelaide för att stärka och utvidga det påbörjade samarbetet. Hon berättar att de principer som ligger till grund för användning av COPSOQ-instrumentet på svenska arbetsplatser – det vill säga att aktivt involvera både ledning och medarbetare från planering till kartläggning, analys, implementering och utvärdering – motsvarar teorin bakom det australiska instrumentet för mätning av organisationers psykosociala säkerhetsklimat.

”En bättre arbetsmiljö uppnår man inte genom att genomföra en arbetsplatsundersökning, utan genom att använda resultaten. De australiensiska resultaten understryker t.ex. betydelsen av att den högsta ledningen ställer sig i spetsen för arbetet genom att stärka och synliggöra sitt engagemang och genom att säkra att samtliga organisationsnivåer involveras i det systematiska förbättringsarbetet” berättar Hanne.

Förutom ett antal vetenskapliga artiklar har forskargruppen med Professor Maureen Dollard i  spetsen publicerat en fritt tillgänglig rapport och en bok som sammanfattar de vetenskapliga resultaten.

Ny artikel om socialsekreterares arbetsmiljö

Mjuka riktlinjer

En ny artikel som baserar sig på data från en COPSOQ-undersökning under 2017 av socialsekreterares organisatoriska och sociala arbetsmiljö har publicerats med open access (fritt tillgänglig på internet). Artikeln undersöker hur krav, resurser, psykosocialt säkerhetsklimat och upplevd kvalitet i arbetet relaterar till engagemang, jobbtillfredsställelse och lojalitet.

I sin slutsats belyser artikeln att det fanns tydliga samband mellan hur krav, resurser och upplevd kvalitet i arbetet relaterar till alla tre variabler, medans psykosocialt säkerhetsklimat kan relateras till jobbtillfredsställelse.