Tolkning av resultat

Tolkning av resultat

 

När enkätundersökningen är genomförd och man har rapporten framför sig handlar det först och främst om att förstå resultaten. Nedanstående punkter förtydligar tre viktiga aspekter;

  • Vad betyder de olika dimensionerna?
  • Hur ska poängen tolkas?
  • Hur kan man använda sig av genomsnitt och referensvärden?
Nyheter
Vad betyder de olika dimensionerna?

Det är grundläggande att det finns en förståelse för vad varje dimension betyder för att man ska kunna använda resultaten på rätt sätt i den fortsatta processen med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Här på hemsidan finns en interaktiv grafik med information om de olika dimensionerna och skalorna, samt samband mellan dem och möjliga konsekvenser. Ett tips är att det ofta blir tydligare hur dimensionerna och skalorna ska förstås om man tittar närmare på vilka frågor som finns under vilken skala/dimension. 

 

Hur ska poängen tolkas?

Varje dimension består av en eller flera skalor. Skalorna består i sin tur av frågor, oftast 4 stycken, men undantag förekommer. På frågorna kan man få poäng från 0 – 100, där den ”lägsta” kategorin ger 0 poäng, därefter ges poäng i turordning; 25, 50, 75, 100. Det slutgiltiga resultatet är ett genomsnitt inom varje skala och dimension, se mer här. Olika dimensioner och skalor har väldigt olika genomsnitt, och det varierar huruvida det är mer önskvärt att genomsnitten är låga respektive höga. Exempelvis är det mer önskvärt med ett lägre genomsnitt på skalan som mäter sömnbesvär, samtidigt som det är mer önskvärt med ett högre genomsnitt på skalan som mäter mening i arbetet. Generellt kan man dela upp skalorna på följande vis;

Önskvärt med ett lågt genomsnitt

 

  • Kvantitativa krav
  • Arbetstempo
  • Känslomässiga krav
  • Rollkonflikter
  • Relationen mellan arbete och privatliv
  • Utbrändhet
  • Stress
  • Sömnbesvär
  • Kränkande beteende
Enkäten
Önskvärt med ett högt genomsnitt

 

    • Inflytande
    • Utvecklingsmöjligheter
    • Mening i arbetet
    • Involvering på arbetsplatsen
    • Förutsägbarhet
    • Erkännande
    • Klarhet i rollerna
    • Ledningskvalitet
    • Socialt stöd från överordnad
    • Socialt stöd från kollegor
    • Social gemenskap på arbetsplatsen
    • Tillfredsställelse med arbetet
    • Variation i arbetet
    • Tillit och trovärdighet mellan ledning och medarbetare
    • Tillit och trovärdighet inbördes mellan de anställda
    • Rättvisa och respekt
    • Inkluderande och det sociala ansvaret
    • Självskattad hälsa
Hur kan man använda sig av genomsnitt och referensvärden?

Utan möjlighet att jämföra sina resultat med ett genomsnitt eller några referensvärden kan det vara svårt att helt förstå hur man ska förhålla sig till sitt resultat. Genomsnittet och referensvärdena som finns tillgängliga här på hemsidan är baserade på data som samlats in i samband med omfattande undersökningar av den psykosociala arbetsmiljön. Det är viktigt att komma ihåg att genomsnitt och referensvärden inte behöver vara bra i sig, men de kan ge en fingervisning om hur man ligger till relaterat till arbetsmarknaden som helhet. 

 

Andra typer av genomsnitt och referensvärden som man kan använda sig av kan vara exempelvis branschspecifika eller de värden man fick fram vid en tidigare undersökning. Man ska dock vara uppmärksam på att om man använder branschspecifika genomsnitt eller referensvärden, kan resultatet bli missvisande. Om man exempelvis undersöker lärares känslomässiga krav gentemot varandra, kommer det se ut som om en stor del av lärarna ligger lågt, vilket blir missvisande då det är väl känt och dokumenterat att lärare har höga känslomässiga krav. Det mest intressanta genomsnittet eller referensvärdet man kan använda brukar dock vara från en tidigare undersökning inom företaget eller organisationen. På så sätt får man en bild av den egna organisationens utveckling över tid.

 

Om COPSOQ