Förberedelse

Förberedelse

 

Förberedelse är A och O när man påbörjar vilken som helst process inom ett företag eller organisation. Det gäller även när det handlar om en process för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Följande tre punkter bör övervägas för att arbetet ska bära frukt;

  • Prioritering
    • Hur högt prioriteras den psykosociala arbetsmiljön?
  • Resurser
    • Hur mycket tid och ekonomi avsätter man till processen?
  • Kompetens
    • Finns det tillräckligt med personal med rätt kompetens för att genomföra processen. Om inte, hur löser man det?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är enkätundersökningen i sig som förbättrar den psykosociala arbetsmiljön. En enkätundersökning kan fungera som medel för att nå målet om en förbättrad psykosocial arbetsmiljö. Därför är förberedelsen en central del av processen, då det är här man tydliggör syftet och målet med undersökningen, samt klargör vad som krävs för en välfungerande process.

 

Diskussionerna under förberedelsen kan ibland handla om huruvida man ska ha en ”top down” eller ”bottom up”-process. Men det är inte önskvärt att göra den uppdelningen. För att genomföra en lyckad process behöver alla involveras, oavsett position. Ofta ser man att den allra högsta ledningen inte går i spetsen för en sådan process, utan meddelar enbart att de stöttar den. Men det är inte tillräckligt; ledningens roll är att leda och gå i spetsen för nödvändiga förändringar inom verksamheten. Vi rekommenderar därför att man skapar en implementeringskommitté där både ledning, HR och medarbetare finns representerade. På så sätt blir arbetet förankrat på alla nivåer vilket är en stor fördel för en lyckad process. 

 

Medarbetargrupper brukar grovt kunna delas upp i fyra grupper; 1) De aktiva och positiva, 2) De aktiva och negativa, 3) De passiva och positiva, 4) De passiva och negativa. Det finns en tendens till att ofta låta de aktiva och positiva bära ansvaret när det handlar om projekt kring den psykosociala arbetsmiljön, vilket kan vara på både gott och ont. Riskerna kan vara att de aktiva och positiva inte representerar flertalet medarbetare och att projekten blir sårbara vid exempelvis personalavgång och längre tids sjukdom. Många organisationer har erfarenheten att störst resurser finns inom en annan grupp, de aktiva och negativa, då de ofta kommer med relevant kritik som många gånger är värd att lyssna in. När man först har fått denna grupp med sig, blir arbetet och processen därför ofta succéfull. 

 

Undersökningar och kartläggningar av den psykosociala arbetsmiljön genomförs ibland bara för att. Det kan vara för att det är ett krav som ställs av gällande lagstiftning, eller för att det på annat sätt avtalas och beslutas ”längre upp”. I sådana situationer kan det vara svårt att mobilisera den nödvändiga entusiasmen och involveringen bland medarbetarna, men även en tvungen undersökning eller kartläggning kan ses som positiv. Den kan exempelvis användas som en integrerad del i ett medvetet strategiskt arbete med frågor kring HR, personalutveckling, produktivitet och sjukfrånvaro.