oktober 2020

Vikten av skyddsutrustning för vårdpersonal i relation till psykisk hälsa under en pandemi

Den nuvarande pandemin påverkar alla yrkesgrupper. För några har det inneburit nya rutiner och arbetssätt, för andra har det inneburit en hög grad av hemarbete. I frontlinjen finns vårdpersonalen vars arbetssituation är starkt påverkad av pandemin, både psykiskt och fysiskt. Dels handlar det om att behandla de som blir sjuka och behöver vård, dels handlar det om att se till att smittan inte sprids bland vårdpersonalen – och att de behåller både sin fysiska och psykiska hälsa för att kunna utföra sitt jobb på bästa sätt.

 

En ny studie från Kanada, har undersökt kopplingen mellan tillgång till adekvat skyddsutrustning och rutiner för att minska smittspridning bland vårdpersonal och personalens psykisk hälsa. Resultatet visar tydligt att symptom på ångest och depression är högre bland vårdpersonal som inte har adekvat tillgång till skyddsutrustning och rutiner för att minska smitta, än för de som har adekvat tillgång och lämpliga rutiner. Exempelvis upplevde 42,9% av vårdpersonalen som har tillgång till skyddsutrustning och rutiner för att minska smittspridning symptom kopplade till ångest, medans samma siffra för vårdpersonal utan adekvat tillgång till skyddsutrustning och lämpliga rutiner för minskad smittspridning låg på 60,4%.

 

Studien är viktig eftersom den med tydlighet visar att förekomsten av skyddsutrustning och lämpliga rutiner för att förebygga smittspridning inte bara har en stor påverkan på spridning av sjukdom – men även på vårdpersonalens psykiska hälsa.

Kvalitet i arbetet som indikator för hållbarhet av tandfyllningar

Inom forskningsprojektet Den organisatoriska och sociala arbetsmiljöns betydelse för tandvårdskvalitet, som leds av Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, undersöks kopplingen mellan den upplevda organisatoriska och sociala arbetsmiljön och kvaliteteten på fyllningar hos flera olika tandvårdsorganisationer. Detta görs genom att insamlad data från arbetsplatsundersökningar från flera tandvårdsorganisationer inom olika län i Sverige under 2014–2015, analyseras tillsammans med data kring genomförda fyllningar från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) samt registerdata från SCB om patienters inkomst, kön, ålder och födelseland.

 

Analyserna visar att bedömningen av vårdkvalitet från personalgruppen som helhet, eller tandsköterskor, kan förutsäga risken för utbyte av tandfyllningar på grund av en kariesdiagnos inom tre år. Tandfyllningar som inte håller är både kostsamma och smärtsamma.

 

Genom att integrera få frågor om den upplevda kvaliteteten i arbetet i arbetsplatsundersökningar skapas därmed goda förutsättningar för kvalitetsarbetet på kliniknivå, vilket är ett kostnadseffektivt verktyg – både i relation till frågor om kvalitet på genomförda fyllningar och kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De två aspekterna går hand i hand – medarbetare vill göra ett bra jobb, och mår bättre när de känner att de kan göra det.

 

Projektet belyser vikten av ett integrerat och strukturerat arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, inte bara för organisationen och medarbetarna – men även för patienterna.

 

Ta gärna del av den vetenskapliga artikeln här!