april 2020

Arbeta på distans och kränkande beteende

Sedan en tid är det många som arbetar hemifrån och på distans. I en tidigare nyhet nämnde vi att detta kan ha ganska stora konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det handlar dels om utmaningar kopplade till samarbete och den sociala gemenskapen på arbetsplatsen när vi inte längre ses i vardagen, dels handlar det om utmaningar ur ett ledarskapsperspektiv.

 

Att känna sig delaktig i en gemenskap på arbetsplatsen och få uppskattning och erkännande från kollegor och den närmsta chefen är viktiga aspekter som kan bli svåra att tillgodose. När vi arbetar på distans kommunicerar vi också i större utsträckning via olika digitala medier. Det kan vara digitala möten, men även kommunikation via olika sociala medier. Här är det viktigt att komma ihåg att interaktioner utanför arbetsplatsen också ingår i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

 

Yttrandefriheten är långtgående, och att uttala sig i olika frågor samt ge saklig kritik är såklart tillåtet. Dock är det viktigt att vara uppmärksam på om det övergår i olika typer av kränkningar så som svartmålning, påhopp eller särbehandling. Att tala illa om en kollega eller chef på sociala medier kan likställas med att tala illa om personen i fråga i det gemensamma fikarummet på arbetsplatsen – och har alltså konsekvenser för arbetsplatsen. Samtidigt har arbetsgivaren också alltid ett utredningsansvar, även om kränkningarna har skett på sociala medier och/eller utanför arbetstid.

 

Det kan därför vara en bra idé att arbetsplatser tar upp frågan om hur kollegor bemöter varandra på sociala medier och i andra digitala möten. Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att begränsa medarbetarnas yttrandefrihet eller möjlighet att använda sociala medier, utan att diskutera och ta fram strategier för hur man förebygger kränkningar och konflikter i olika digitala situationer.

Doktorsavhandling från Sverige om mognaden av Lean inom primärvården

En ny doktorsavhandling av Monica Kaltenbrunner vid högskolan i Gävle har publicerats. Avhandlingen syftade till att undersöka mognaden av Lean inom primärvården och möjliga samband med olika parametrar för välbefinnande och kvalitet. På länken kan avhandlingen laddas ner som PDF.

 

Sedan 2011 har Lean i varierande utsträckning implementerats inom den svenska sjukvården. Avhandlingen refererar till en debattartikel från 2011, som beskriver att upp emot 90% av de svenska sjukhusen då hade börjat implementera metoden. Lean är precis som sjukvården, i hög grad beroende av involverad och engagerad personal vilket är en av utgångspunkterna för avhandlingen. Den valda metoden var enkätundersökningar, däribland med COPSOQ, intervjuer och observationer.

 

Resultatet visade att det finns en stor variation i mognaden av Lean inom primärvården. Samtidigt visade undersökningarna på ett positivt samband mellan mognaden av Lean, utvalda parametrar för välbefinnande och kvalitet; samt ett negativt samband mellan mognaden av Lean och utmattning, och inga samband i relation till muskuloskeletala besvär. Sådana besvär var dock vanligt förekommande.