mars 2020

Jobba hemifrån – vad betyder det för arbetsmiljön?

I dessa Corona-tider förändras arbetsmiljön för många människor, inte minst för de som arbetar inom vård och omsorg, och som gör ett fantastiskt arbete för att säkerställa behandling och vård till de behövande.

 

Många andra av oss blir ombedda att arbeta hemifrån för att undvika smittspridning, men vad innebär det egentligen sett ur ett arbetsmiljöperspektiv? Ganska mycket, skulle vi våga säga, inte minst vad gäller de sociala relationerna på arbetsplatsen och den fysiska arbetsmiljön.

 

I Sverige har vi en utbredd fika- och möteskultur och de naturliga mötesplatserna för att umgås med våra kollegor försvinner helt enkelt när vi sitter hemma istället för på kontoret. Det betyder at vi mer aktivt behöver tänka på alternativa sätt för att bl.a. styrka gemenskapen samt få och ge socialt stöd i arbetet. Mycket av sådan arbetskultur ”hänger i väggarna” – nu behöver vi tänka på hur vi istället kan arrangera digitala fikaraster den närmsta tiden, komma ihåg att ringa och maila kollegor för att bolla idéer, ställa frågor osv. Arbetsplatsen är en viktig hållpunkt i många människors vardag. Nu gäller det att gemensamt hjälpas åt så ingen kommer sitta ensam hemma, genom att bygga vidare på det sociala kapitalet om än på ett annat sätt.

 

Det vilar ett tydligt ansvar för arbetsmiljön på arbetsgivaren, detta gäller även i denna situation. Det blir viktigt att tänka på hur man som arbetsplats kan ta på sig det ansvaret. Det är inte en enkel uppgift att med kort framförhållning introducera distansledning och annat, så även medarbetarna behöver ta ett eget ansvar att få denna nya situationen att fungera.

 

På vår egen arbetsplats, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö universitet, ska vi prova på ett digitalt lunchmöte idag, och nu närmar det sig check-in dags!

 

Josefin Björk och Hanne Berthelsen

Hot och våld inom vården – nytt forskningsprojekt vid Malmö universitet

Hot och våld gentemot vårdpersonal inom hälso- och sjukvården är ett känt arbetsmiljöproblem både nationellt och internationellt. Det finns dessutom ett mörkertal gällande antalet incidenter eftersom vårdpersonal tenderar att inte anmäla hotfulla och våldsamma händelser som inte resulterat i allvarliga fysiska skador. För att kunna utarbeta stöd till vårdpersonal och för att kunna upprätthålla en god vård i samband med hotfulla och våldsamma situationer behövs förståelse för hur situationerna upplevs av såväl vårdpersonal, arbetsgivare som medpatienter.

 

Ett nytt forskningsprojekt vid Malmö universitet syftar till att undersöka förekomst och upplevelser av hot och våld orsakat av patienter eller anhöriga på kirurgiska vårdavdelningar. Tidigare forskning avseende förekomst och upplevelser av hot och våld inom hälso- och sjukvård har ofta fokuserat på erfarenheter hos vårdpersonal inom akutsjukvård och psykiatrisk vård. Forskning inom området i somatisk sjukhusvård är dock begränsad.

Forskningsprojektet har även uppmärksammats i media, och finansieras av AFA Försäkring.