Icke önskvärd sexuell uppmärksamhet i arbetet – Vad visar vår data?

Icke önskvärd sexuell uppmärksamhet i arbetet – Vad visar vår data?

Under hösten har vi fått ta del av #metoo uppropet när fokus sattes på kränkningar av sexuell karaktär i arbetslivet. Först ut var skådespelarna i Hollywood, men snart följde specifika hashtags för olika länder, branscher och grupper. Genomslaget i media har varit stort och rubrikerna många.

Vi har tittat närmare på vårt material och databas. Genom flertalet enkätundersökningar tillsammans med arbetsplatser från hela Sverige och från olika branscher och med olika ägandeformer har vi i denna ett underlag på ungefär 4360 respondenter. I materialet framgår det att 2,4% av respondenterna har upplevt icke önskvärd sexuell uppmärksamhet under de senaste 12 månaderna i sitt arbete. Procentsatsen kan kanske vid en första anblick kännas låg, men i relation till antalet yrkesverksamma personer handlar det om ganska många individer.

En del uppger att det har hänt vid enstaka tillfällen, andra att det förekommer mer frekvent. I våra undersökningar frågar vi inte bara om det har hänt och hur ofta, utan vi frågar också vem som stått bakom handlingen. Fenomenet tyder på att vara särskilt utbrett inom kontaktyrken, alltså yrken där man jobbar direkt mot kunder, klienter, brukare, patienter eller elever. Vi har skapat ett diagram som visar hur fördelningen ser ut bland de som svarat ja på frågan (oavsett frekvens) i relation till vem som stått bakom handlingarna.

I kölvattnet på #metoo är det många som vill ta tag i frågan och jobba mer aktivt med den. Arbetsmiljöinstitutet i Danmark har därför tagit fram lite material om hur man kan jobba med det. Ta gärna del av deras guide!